Kan lokala Facebookgrupper öka tilliten?

Det här är ett inlägg av David Lundin, student i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Anders Sundell, och bygger på en uppsats som kan laddas ned här.

***

En ny sorts mötesplats som uppstått på senare år är lokala Facebookgrupper, för människor som bor i ett specifikt område. Ofta bär gruppen samma namn som området den riktar sig till. I sådana grupper förekommer grannsamverkan, tips och diskussioner som berör det lokala närområdet. Det kan finnas specifika grupper för grannsamverkan och/eller grupper av mer allmän karaktär. Vad som karaktäriserar de lokala Facebookgrupperna är att människor, med det lokala området som gemensam nämnare, bidrar med innehållet.

I svenska städer bor idag människor från många olika länder. Forskning har tydligt visat att personer som exponeras för högre etnisk mångfald i närområdet har lägre tillit till andra människor.

Frågan är om lokala Facebookgrupper kan innebära social kontakt som leder till högre tillit för andra människor, och kan det i så fall motverka de negativa konsekvenserna av segregation?

Tidigare forskning har visat på ett positivt samband mellan hög frekvens av social kontakt, deltagande i föreningsliv och mellanmänsklig tillit. Sambandet är starkare när det förekommer social kontakt mellan individer från olika etniska grupper och om kontakten är av informell karaktär.

Tanken är att när människor möter varandra under positiva förutsättningar eller samarbetar mot ett gemensamt mål kan förutfattade föreställningar bytas ut till informerade uppfattningar och misstro övergå till tillit. En intressant fråga är om detta också gäller för social kontakt via lokala Facebookgrupper. Kan aktiviteten i lokala Facebookgrupper likställas med traditionella former av social kontakt i föreningsliv (formell) eller med att möta någon ansikte mot ansikte (informell)?

Om så är fallet borde tilliten vara högre hos de individer som använder lokala Facebookgrupper. Det finns däremot skäl att tro att effekten också skulle kunna vara den motsatta. De lokala Facebookgrupperna kanske följer etniska umgängesmönster vilket innebär att förutfattade meningar om den andra gruppen snarare stärks än motverkas. Vidare kan överrepresentation av brottsnyheter bidra till misstro. Det är därför möjligt att inlägg i lokala Facebookgrupper relaterade till grannsamverkan där brott är i fokus kan egga upp en misstänksamhet mot grannar eller personer i allmänhet.

I uppsatsen undersöktes vilken roll lokala Facebookgrupper spelar för den mellanmänskliga tilliten, med data från SOM-undersökningen i Göteborg. En fråga som undersöktes var om personer som använder sig av lokala Facebookgrupper uppvisar högre tillit än de som inte använder sig av lokala Facebookgrupper och om det skiljer sig för individer boende i områden med olika grad av etnisk mångfald.

Precis som i tidigare forskning fanns att människor – både infödda och invandrare – uppvisar lägre tillit i områden där det bor många invandrare. Det mest intressanta resultatet var dock att denna negativa effekt dämpas betydligt för de personer som använder lokala Facebookgrupper och har utländsk bakgrund. Det innebär att för personer med utländsk bakgrund som bor i områden med hög etnisk mångfald har de som använder lokala Facebookgrupper högre tillit än personer som inte använder lokala Facebookgrupper, även under kontroll för t.ex. utbildning. Undersökningen visade däremot inte på ett generellt samband mellan tillit och användning av lokala Facebookgrupper.

Slutsatsen av detta behöver inte vara att användande av lokala Facebookgrupper leder till högre tillit. Det kan lika gärna vara så att de personer med utländsk bakgrund som använder lokala Facebookgrupper också är de personer som är mest socialt integrerade vilket speglar sig i högre nivå av mellanmänsklig tillit. Även om det inte är glasklart hur resultatet skall tolkas tyder undersökningen ändå på ett positivt samband mellan tillit och att använda lokala Facebookgrupper för personer med utländsk bakgrund, vilket är intressant, och något att gräva vidare i.

Arbetsmarknadsintegration för utlandsfödda – är kontakter viktigare än utbildning?

Det här är ett inlägg av Anton Larsson och Anders Sundell, och bygger på Antons masteruppsats i statsvetenskap. Uppsatsen kan laddas ned här.

***

Sysselsättningen är hög i Sverige, men skillnader i arbetslöshet mellan invandrare och svenskfödda är stora. Att höja kompetensnivåerna bland utlandsfödda presenteras ofta som ett sätt för att lösa integrationsproblemen, och utbildning ses generellt som en förutsättning för att lyckas på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dock högre bland högutbildade invandrare, än bland svenskfödda med samma utbildningsnivå. Varför verkar utbildning löna sig sämre för invandrare?

I debatter och ledarsidor pekas segregation ofta ut som en orsak till misslyckad arbetsmarknadsintegration. Anledningen sägs ofta vara brist på kontakter med svenskfödda, vilket gör det svårare att lära sig svenska och att få kontakter på arbetsmarknaden. Med hjälp av befolkningsdata över Jönköpings Län tittar vi närmare på sambandet mellan segregation, utbildning, och arbetsmarknadsintegration.

Fortsätt läsa

Segregation och arbetsmarknadsintegration – vad spelar utbildningsnivåer för roll?

Det här inlägget är författat av Adam Josefsson och Anders Sundell, och bygger på Adams masteruppsats i statsvetenskap.

Efter de senaste årens stora flyktinginvandring är arbetslösheten bland invandrare en stor samhällsutmaning. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna av arbetslöshet innebär det för individen att det blir svårare att komma in i det svenska samhället. Samtidigt kan själva faktumet att man saknar kontakter med infödda och etablerade svenskar göra det svårare att få ett arbete. Sådana kontakter kan försvåras av boendesegregation. I grafen nedan visas sambandet mellan segregation (SCB:s officiella segregationsindex) och arbetsmarknadsintegration, mätt som skillnaden i arbetslöshet mellan infödda och invandrare, i de 50 största kommunerna.

screen-shot-2017-03-02-at-22-45-20

Vi ser ett rätt starkt samband: i mer segregerade kommuner, som Borlänge, har utrikes födda kommuninvånare mycket högre arbetslöshet än de inrikes födda. I ett tidigare inlägg på Politologerna återfanns inget sådant samband. Skillnaden förklaras av hur man mäter segregation och arbetslöshet, och diskuteras i större detalj i uppsatsen. Vi kan dock ännu inte säga något om huruvida det är segregationen som faktiskt orsakat den sämre arbetsmarknadsintegrationen. För att göra det måste vi kontrollera för hur ytterligare variabler påverkar huvudsambandet.

Fortsätt läsa

Lucka #18: Bekantas bekanta

Flyktingars integration på svensk arbetsmarknad och i samhället kommer att vara en av de viktigaste frågorna kommande decennier. Dels för att det är av stor vikt för de som redan kommit, dels för att det påverkar vilken press som sätts på välfärdssystemen, men också för att det därmed avgör hur många som kommer att komma framöver. Utan lyckad integration minskar både Sveriges kapacitet att ta emot, och vår attraktionskraft. Med ett framgångsrikt recept för integration kan Sverige istället erbjuda en fristad för många varje år, vilket är bra i sig, och dessutom öka välfärden för de som redan bor här. Men där är vi tyvärr inte idag. Flyktingars relativt höga arbetslöshet gör att välfärdssystemen ansträngs mer ju fler som kommer.

Boendesegregation, att invandrare och infödda bor på olika platser, utmålas ofta som ett hinder för integration på andra områden, som arbetsmarknaden. Tanken är att segregationen gör det svårare för invandrare att komma i kontakt med infödda svenskar, och att de därmed går miste om kontakter som kunnat hjälpa dem till jobb och liknande.

Fortsätt läsa

Skolsegregation och boendesegregation

Den senaste tiden har det i olika sammanhang diskuterats om skolvalet ökar segregationen. Enligt en opinionsundersökning anser 55 procent av föräldrarna att det fria skolvalet ökat segregationen, och både Vänsterpartiet och vissa Socialdemokrater har argumenterat för att det ska avskaffas för att motverka olika typer av segregation.

Jag kan inte säga någonting om skolvalets eventuella effekter, utan tänkte i det här inlägget endast presentera lite siffror på hur skolsegregationen ser ut i grundskolan, med avseende på elever med utländsk bakgrund. I ett tidigare inlägg presenterade jag kort lite siffror om segregation mellan utlandsfödda och infödda i svenska kommuner. Hur förhåller sig denna boendesegregation i kommunen till skolsegregationen?

Fortsätt läsa

Sveriges mest segregerade kommuner

Det verkar råda stor konsensus om att (etnisk) boendesegregation är ett stort problem i Sverige. Som boende i Göteborg är det också lätt att se att min stad är väldigt segregerad. Första och andra generationens svenskar bor i hög utsträckning i områden där många också är arbetslösa, och där det den senaste tiden varit stora problem med skottlossningar. Men jag har inte kunnat hitta någon jämförbar data på hur stor segregationen är i olika kommuner i Sverige. Var är segregationen störst och minst?

Jag har gjort ett försök att mäta segregationen i landets kommuner. Jag har använt mig av data om befolkningen från SCB, som har information om befolkningssammansättningen bland d e röstberättigade i kommunalvalen i de olika valdistrikten, inklusive information om hur många som är utrikes födda (även de som inte är svenska medborgare har rösträtt i kommunalvalen om de varit folkbokförda i Sverige i tre år, eller är EU-medborgare) Det finns säkert mycket bättre data, men det här var den jag hade tillgång till och kan ses som ett uppslag för fortsatta undersökningar.

Fortsätt läsa

Politisk segregation? Skolvalet 2010 i fria och kommunala gymnasier.

Den senaste tiden har det diskuterats om det fria valet av skolor i Sverige leder till ökad segregation. Ett uppmärksammat inspel kom från en amerikansk professor som menar att den resursstarka medelklassen väljer bort skolor med en blandad social och etnisk sammansättning. De mindre resursstarka familjerna blir kvar i svagare skolor.

När det talas om segregation i svenska skolor handlar det ofta om segregation med avseende på inkomst, etniskt ursprung eller studieförmåga. En sällan nämnd aspekt är politisk segregation. Med det menar jag att elever med olika politiska åsikter i hög utsträckning går på olika skolor. Skolvalet, ett låtsasval som har hållts i Sverige i samband med riksdagsvalen 1998, 2002, 2006 och 2010, ger oss en möjlighet att undersöka detta. Jag tänkte i det här inlägget se om det finns någon skillnad i valresultat i Skolvalet 2010 mellan fria och kommunala gymnasieskolor, och om det finns, försöka se vad den skillnaden beror på. Det kan naturligtvis finnas segregation bland kommunala skolor och bland friskolor, men om det finns segregation dem emellan är det definitivt en indikation på att det finns segregation. Analysen är alltså inte uttömmande men ger en indikation på omfattningen.

I Skolvalet 2010 deltog 473 gymnasieskolor. Jag har lyckats matcha ihop 416 av dessa med kompletterande data från Skolverket och kommer utgå från ifrån dessa 416 gymnasieskolor i analysen. 254 av dem är kommunala skolor och 162 är friskolor.

De första två diagrammen visar valresultatet för de åtta riksdagspartierna bland friskolor och gymnasieskolor. Två saker utmärker skolvalet gentemot riksdagsvalet 2010: Socialdemokraterna fick betydligt färre röster, och Sverigedemokraterna betydligt fler, kring 15 procent.

bar_kommun bar_fri

Fortsätt läsa