Oväntat små Greta-effekter på svensk miljöopinion

I ett nysläppt kapitel i den kommande SOM-antologin ”Regntunga skyar” analyserar Sara Persson, Simon Matti, Sverker Jagers och undertecknad hur ett stort antal indikatorer för svensk miljöopinion har förändrats i närtid, närmare bestämt mellan 2018 och 2019. Mellan de två höstmätningarna från SOM-institutet fick den globala klimatrörelsen ordentlig fart, inspirerad av Greta Thunbergs skolstrejker. Men gjorde den massiva globala mediala uppmärksamheten för Thunberg några avtryck på svenska folkets miljöattityder, klimatoro och gröna beteende?

Läs mer

Orons politiska konsekvenser

Betydelsen av känslor för politiska ställningstaganden och ageranden har fått allt större uppmärksamhet i den internationella politisk-psykologiska forskningen över tid. Känslor är en grundläggande del av alla politiska opinioner (Neuman et al 2007). I det här inlägget ska jag kort illustrera hur oro påverkar två indikatorer på politiskt engagemang i Sverige: intresse för politik och i vilken utsträckning man diskuterar politik. Det empiriska materialet kommer från den nationella SOM-undersökningen 2014. Läs mer

Konsekvenserna av sjunkande svarsfrekvenser i medborgarundersökningar

Den första nationella svenska valundersökningen genomfördes 1956 och hade 95 procents svarsfrekvens. Ja, du läste rätt. Nittiofem procent. Och då handlade det ändå om en besöksintervjuundersökning i två steg. Varje respondent intervjuades vid ett tillfälle före valet och ett tillfälle efter valet.

Idag brottas alla surveyforskare med sjunkande svarsfrekvenser i undersökningar som vill uttala sig om befolkningen som helhet. Vi ligger fortfarande mycket bra till i internationell jämförelse. Våra kollegor på forskarkonferenser avundas kvaliteten i våra undersökningar. Men ändå. Bortfallet ökar. Valundersökningarnas besöksintervjuundersökningar når i bästa fall 70 procent svarsfrekvens. Även de mest ambitiösa postenkätundersökningarna har svårt att nå mer än 60 procent. Under de senaste femton åren har utvecklingen varit särskilt brant. För SOM-undersökningarna handlar det om en minskning på omkring tio procentenheter från närmare 70 procent i mitten av nittiotalet till strax under 60 procent i de senaste undersökningarna. Frågan som diskuteras mycket — men där det hittills funnits få systematiska studier att hänvisa till — är om och i så fall hur sjunkande svarsfrekvenser får konsekvenser för resultaten. Kan vi lita på tidsserierna om svarsfrekvenser förändras över tid?

Läs mer