Löfven och vetospelarna

Regeringsbildningens sista akt blev dramatisk. ”Jag förbjuder,” sa Jonas Sjöstedt, och lovade att fälla regeringen om den genomförde vissa av punkterna i S+MP+C+L-uppgörelsen. Vänsterpartiet hotade alltså med att lägga in sitt veto. Centerpartiet och Liberalerna kommer antagligen att göra samma sak om statsminister Löfven förhandlar för mycket med Vänsterpartiet.

En känd statsvetenskaplig teori menar att den viktigaste egenskapen för ett politiskt system är just hur många vetospelare det finns, alltså aktörer som kan stoppa ett politiskt förslag. När antalet vetospelare ökar minskar möjligheten att göra reformer, eftersom sannolikheten ökar att åtminstone någon tycker att reformen innebär en försämring. Ju fler kockar, desto svårare att laga soppa. Som alla har insett kan det alltså bli lurigt för Löfven att få någonting gjort.

Teorin har också mer specifika poänger, som jag kommer till strax. Men som alla spelteoretiska resonemang innebär vetospelarteorin att man gör extrema förenklingar av verkligheten. Syftet är att hjälpa tanken, och göra det lättare att se oväntade samband. Risken är naturligtvis att det blir verklighetsfrånvänt. Resonemangen ska alltså inte ses som exakta förutsägelser eller naturlagar, utan som en tankelek som förhoppningsvis kan leda till någon ny insikt.

Läs mer

Resultatet är här: Politologernas läsare lika rationella som läsare av danska Politiken

Nu är gårdagens tävling avslutad! 213 personer deltog, och jag ska strax avslöja resultatet. Men låt oss först gå igenom vad som skulle hända om bara superrationella människor spelade det här spelet, i ett par steg.

  1. Man fick välja ett tal mellan 1 och 100, och den som kom närmast 2/3 av medelvärdet skulle vinna. Om alla väljer 100 blir 2/3 av medelvärdet 66,67 (avrundat). Det betyder att det är ologiskt att välja ett tal som är högre än 67, eftersom det inte kan vara rätt svar.
  2. Eftersom alla deltagare är superrationella, och vet att alla andra är det också, betyder det att ingen kommer välja något högre än 67. Om alla väljer 67 blir 2/3 av medelvärdet 44,67. Det betyder att det är ologiskt att välja något högre än 45.
  3. Om alla väljer 45 blir 2/3 av medelvärdet 29,78. Det är då ologiskt att välja något högre än 30.
  4. Och så vidare, och så vidare. Ju fler steg man tänker, desto fler tal kan uteslutas. Till slut är bara talet 1 kvar.

Om alla vore superrationella och visste att alla var det skulle alla välja 1, 2/3 av medelvärdet skulle bli 0,67 och alla skulle ha rätt.

Men även om man inser det här, gäller det i verkligheten att försöka lista ut hur många steg alla andra tänker. Själv gissade jag att Politologernas läsare är mer strategiska än genomsnittet av befolkningen och borde därför överlag välja ganska låga tal. Jag gissade på talet 12.

Låt oss nu se på några resultat. Läs mer