Lucka #14: Kausalitet utan kontext

De senaste åren har nationalekonomin, och i viss mån statsvetenskapen, alltmer fokuserat på att försöka fastställa orsaksamband, kausalitet. Tidigare har man undersökt samband mellan olika fenomen, och sedan uteslutit alternativa förklaringar genom att på statistisk väg kontrollera för andra faktorer. Om man inte lyckas bortförklara det ursprungliga sambandet har man dragit slutsatsen att det nog är ett orsakssamband.

I många sammanhang duger inte det längre, och man vill nu istället använda experimentella eller kvasiexperimentella metoder. Oftast handlar det om att hitta situationer där någon policy tilldelats slumpmässigt eller nästan slumpmässigt, eller när det finns skarpa gränser som styr tilldelningen. Tanken är att de som hamnar precis under eller över gränsen är rätt lika, men bara de som hamnar över utsätts för policyn. Eller så gör man helt sonika riktiga experiment, där personer får olika typer av information eller incitament i en konstlad situation, och så ser man hur de agerar. Även detta har blivit mycket vanligare, och här är det snarast psykologin som är förebilden.

Fortsätt läsa

Politiska grafer

Av allt att döma kommer statistik och statistiska analyser bli allt vanligare och viktigare i framtiden. I och med att mer och mer av samhället digitaliseras blir det allt enklare att samla in stora mängder data vilket öppnar upp för fler och nya analyser. Det blir också, är min uppfattning, allt vanligare att organisationer och individer använder sig av grafer och diagram för att kommunicera information på ett effektivt sätt, till exempel inom politiken. Den som läst något av mina inlägg här på Politologerna har kanske sett att jag själv också är rätt förtjust i grafer av olika slag. I det här inlägget tänkte jag bara presentera tre ovetenskapliga och subjektiva tankar om hur man kan göra effektiva grafer samt även drista mig till att recensera några exempel från de politiska partiernas Twitter- och Facebookkonton.

Fortsätt läsa