Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Det här är ett gästinlägg av Petrus Olander och Eitan Tzelgov, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet respektive University of East Anglia.

***

I en nyligen publicerad artikel ställde vi oss samma fråga om riksdagsledamöter i allmänhet som Annie Lööf ställde till Jimmie Åkesson under partiledardebatten i SVT. Hur pratar ledamöterna om migration? Att undersöka tal snarare än exempelvis röstning har fördelen att medan svenska riksdagsledamöter i stort sett alltid följer partilinjen när det är dags att rösta har tidigare forskning visat att parlamentariker kan använda sina tal för att markera avstånd eller närhet till partiledning och sin valkrets. Genom att undersöka tal kan vi alltså förstå mer om hur åsikter inom partier ser ut.

För att besvara frågan sammanställde och analyserade vi alla tal i riksdagen som berörde migration mellan 2005 och 2016. Med hjälp av programmet Wordfish konstruerade vi en modell utifrån hur ofta olika ord använts i anföranden. Vi kunde då se att vissa tal använde en uppsättning ord, medan andra ofta använde andra typer av ord.

En grupp kallade vi Socio-ekonomiskt ansvar, med ord som jobb, ansvar, arbetsmarknad och etablering. Den andra kallar vi Kulturella skillnader, med ord som hatbrott, extremism, religion och demokrati. Och många tal föll någonstans mitt emellan, med ord från båda grupperna.

Läs mer

Sverigedemokraternas stöd i städer och på landsbygden

De senaste åren har det talas allt mer om en växande politisk skiljelinje mellan stad och land i Sverige. I USA är den högst påtaglig. Stadsväljare stödjer i hög utsträckning Demokraterna, landsbygdsväljare republikanerna. Här i Sverige har diskussionen mest rört Sverigedemokraterna.

karta

Statsvetaren Erik Vestin skrev före valet en LO-rapport om just detta, och kom fram till att det finns en påtaglig skillnad i Sverigedemokraternas väljarstöd mellan stad och landsbygd, mätt framförallt på kommunnivå. SD går sämre i stadskommuner. Skillnaden har också blivit större och större fram till och med valet 2014.

Hur ser det då ut nu när vi har resultatet för 2018? Jag har kollat stödet i riksdagsvalet för Sverigedemokraterna och de andra partierna i landets ungefär 6000 valdistrikt. Kartan här ger en första bild. Ljusare gult betyder större stöd för SD, mörkare blått mindre. Vi ser att stödet är starkast i Skåne och svagast i Norrland; inga överraskningar där. Även om det är svårt att se ser det också blåare ut i storstadsregionerna (om sjöar och kuster ser konstiga ut beror det på att valdistrikten i Valmyndighetens data sträcker sig ut i vattnet).

Läs mer

Jo, Sverigedemokraternas väljare är faktiskt emot invandring

Om många väljare anser att invandring är en viktig fråga, tycker att invandringen borde minska, och röstar på ett parti vars viktigaste fråga är att minska invandringen, ligger det nära till hands att tänka att invandringsmotståndet är en viktig förklaring till partivalet.

En ny rapport och debattartikel från tankesmedjan Futurion menar dock annorlunda. Debattartikeln har fått rubriken ”Det är inte invandringen som får folk att rösta SD”, och i rapporten konstateras att ”det går att förstå stödet för Sverigedemokraterna som en effekt av framförallt en ökad arbetsmarknadsoro.”

Det är en häpnadsväckande slutsats.

Argumentet är att oro för globalisering och automatisering i arbetslivet leder till en otrygghet som tar sig uttryck i röster på populistiska partier – Sverigedemokraterna i det svenska fallet. Invandringsmotstånd är om något ett symptom på dessa underliggande och viktigare orsaker, menar man.

Läs mer

Politiserade myndighetschefer

”Med Jimmie Åkesson som statsminister kommer inte Dan Eliasson att avgå. Utan han kommer att få sparken.” Så skrev Sverigedemokraternas officiella twitterkonto igår. Anledningen var att rikspolischefen Eliasson på tisdagen sagt att han skulle avgå om Åkesson blev statsminister.

I Sverige tillsätts myndighetschefer av regeringen. Utnämningarna ska enbart baseras på de sökandes förtjänst och skicklighet. Historiskt sett har det ändå varit vanligt att myndighetschefer har politisk bakgrund, vilket skulle kunna indikera att andra hänsyn tagits i utnämningen. Erfarenhet av politiskt arbete inom ett parti kan naturligtvis vara meriterande för en generaldirektör, men forskning av Carl Dahlström och Birgitta Niklasson visar att socialdemokratiska regeringar utnämner en mycket större andel chefer med socialdemokratisk bakgrund än vad borgerliga regeringar gör. Carl Dahlström och Mikael Holmgren har i olika studier också visat att risken att myndighetschefer får sparken ökar vid maktskiften, att regeringar oftare lägger ner myndigheter som skapats av motståndarregeringar, och att regeringar tilldelar mindre medel till myndighetschefer som tillsatts av motståndarregeringar (ännu opublicerat). Utnämningspolitiken har helt klart en politisk dimension.

Läs mer

Varför lyssnar politikerna inte på opinionen i flyktingfrågan?

”Varför har den tysta majoritetens uppfattning i flyktingfrågan ignorerats så länge?” frågade ledarskribenten Ivar Arpi idag på Twitter. Bakgrunden är att SOM-institutet länge uppmätt att andelen som tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar är mycket större än andelen som tycker att det är ett dåligt förslag.

Det enkla svaret, tror jag, är att politikerna helt enkelt inte håller med sina väljare. Flyktingfrågan är nämligen inte den enda där väljare och valda har olika åsikter. Statsvetaren Sören Holmberg har länge skrivit om saken, och med hjälp av enkätundersökningar bland riksdagsledamöter och väljare mandatperioden 2010-14 kunde han se var det fanns störst åsiktsskillnader.

Läs mer

Medias rapportering om Sverigedemokraterna har inte blivit mer negativ

I det senaste numret av Statsvetenskaplig Tidskrift analyserar Karl Loxbo Sverigedemokraternas framgångar i riksdagsvalet 2014. Huvudtesen är att Sverigedemokraterna tjänat på en uppfattat närmande mellan Alliansen och de rödgröna, och att partiet lyckats dra nytta av detta genom att göra partiet mer välorganiserat och ”rumsrent.” Artikeln är mycket läsvärd och blandar nya analyser av väljardata med referat av svensk och internationell forskning. Jag tänkte dock kritisera en av artikelns mindre poänger.

Läs mer

Mindre stöd till tiggare i kommuner där Sverigedemokraterna är tungan på vågen

Det här är ett gästinlägg av Maria Tyrberg och Carl Dahlström, Göteborgs universitet.

***

Det är förmodligen få som missat att antalet tiggare ökat i Sverige under senare år. Många utsatta människor, ofta diskriminerade romer, utnyttjar den fria rörligheten inom EU och söker sig till Sverige och andra EU-länder för att försörja sig.

I Sverige hanteras tiggarnas akuta problem, såsom hemlöshet och försörjningssvårigheter, på kommunal nivå. Enligt Socialtjänstlagen har svenska kommuner skyldighet att hjälpa alla EU/EES-medborgare som befinner sig i akut nöd, men lagen uppfattas som vag och svår att implementera. Både enskilda kommuner och SKL har efterfrågat nationella direktiv som stöd.

En konsekvens av lagens otydlighet är att kommunernas insatser skiljer sig åt. Enligt återkommande uppgifter i media erbjuder vissa kommuner mycket stöd, medan andra inte erbjuder något stöd alls.

I det här blogginlägget frågar vi oss om det stöd som erbjuds migranttiggare hänger ihop med den politiska sammansättningen i kommunen, och framför allt om Sverigedemokraternas (SD:s) representation i kommunens socialnämnd inverkar.

Läs mer