Ger ordnade diskussioner i skolan goda demokrater? Resultat från ett experiment

Det här är ett gästinlägg av Mikael Persson, Klas Andersson, Pär Zetterberg, Joakim Ekman och Simon Lundin.

***

Att utbildningstyp och utbildningsnivå samvarierar med en mängd olika faktorer som vi statsvetare intresserar oss för har länge varit känt. Tidigare inlägg här på Politologerna behandlar exempelvis hur sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande ser ut och huruvida gymnasieskolan bidrar till att öka eller minska den politiska ojämlikheten. Se gärna forskningsöversikten som några av oss skrev i samband med detta projekt för en utförlig genomgång om teorier och forskningsläget kring kopplingen mellan utbildning och demokratiska färdigheter.

I detta inlägg tänkte vi istället titta närmare på en annan aspekt av utbildning, nämligen undervisningsformen, och hur den påverkar utvecklingen av elevernas demokratiska kompetenser och förutsättningar för demokratiskt deltagande.

Inlägget bygger på resultaten från ett fältexperiment som vi genomförde i 59 gymnasieklasser under läsåret 2015/2016. Resultaten är sedan tidigare publicerade och kan läsas i sin helhet här. Vi undersöker om elevers demokratiska kompetenser Läs mer

Löfven borde fråga Obama hur man vinner de högutbildades röster

Idag kommer USAs president Barack Obama till Sverige. Vad jag förstår ska inte han och Stefan Löfven ha något möte, men hade de haft det kunde Löfven passat på att be Obama om lite tips. Jag har tidigare skrivit om att Socialdemokraterna i riksdagsvalen lockar ungefär lika stor andel av hög- och lågutbildade som på 1960-talet. Problemet är att det idag finns många fler högutbildade än på 1960-talet, och mycket färre lågutbildade. Om inte socialdemokraterna kan ta en större andel av rösterna i den högutbildade gruppen kommer det bli mycket svårt att nå tidigare nivåer i riksdagsvalen.

När jag i helgen besökte det amerikanska statsvetarförbundets årliga konferens hörde jag på en intressant presentation av Herbert Kitschelt och Philipp Rehm från Duke University om väljarpreferenser bland hög- och lågutbildade med olika inkomster. Jag har själv laddat ner data från de amerikanska valundersökningarna för att kunna reproducera några grafer jag såg i presentationen.

Läs mer

Leder Alliansens politik till bättre skolresultat? Orsak och verkan i politiken.

Tidningen Dagens Samhälle skrev igår (7 maj) i artikeln ”Sämst resultat i skolan för S-styrda kommuner” om skillnaderna i resultat mellan kommuner med olika politiskt styre. Jag anser att det finns vissa metodologiska problem med artikeln. Innan jag diskuterar det vill jag emellertid börja med att beskriva hur man ser på orsak och verkan inom samhällsvetenskapen.

Spelar det någon roll om det är höger- eller vänsterpartier som styr ett land eller en kommun? Svaret verkar kanske självklart: Ja, så klart, varför röstar vi annars? Tyvärr, och som statsvetare är det nästan så att jag drar mig för att säga det, så har statsvetenskapen vissa problem med att belägga att så verkligen är fallet. I en sammanställning av 43 olika studier hittade till exempel tre franska statsvetare inga tydliga belägg för att vänster-höger-ideologi påverkar statens storlek eller satsningar på välfärd (Imbeau m. fl. 2001), klassiska ideologiska stridsfrågor.

Hur kommer detta sig? Det verkar uppenbart att politik spelar roll, även om regeringars handlingsfrihet antagligen ofta är mer kringskuren än vad de skulle önska. De nordiska ländernas omfattande välfärdsstater kopplas till exempel ofta ihop med den starka ställning socialdemokratiska partier haft, medan den tyska mer familjecentrerade välfärdsmodellen hänförs till det kristdemokratiska partiets inflytande.

Läs mer