Tyckartoppen 2014

“Just when i thought I was out, they pull me back in!” säger Al Pacino i Gudfadern III. Den känslan kanske drabbade en och en annan häromdagen, när Stefan Löfven meddelade att det blir ett extra val den 22 mars. Partierna laddar om, men det gör också media och alla andra som följer och kommenterar politik, inklusive vi statsvetare.

I början av året gjorde jag en genomgång av alla Sveriges professorer i statsvetenskap, och hur mycket de syntes i media och forskning. Med ett riksdagsval i backspegeln, och ett annat framför oss, vilka är de som synts mest i media under året?

Fortsätt läsa

Blir inkomsterna alltmer avgörande för hur vi röstar?

Det här är ett gästinlägg av Erik Vestin, doktorand i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

***

Även om den är i avtagande, får klassröstningen alltjämt sägas vara en av de viktigaste faktorerna i svenska val. I Henrik Oscarsson och Sören Holmbergs bok Nya svenska väljare (2013) visar sig klass alltjämt vara en av de demografiska variabler som ger starkast prediktionskraft på partival. En aspekt av klassröstning är såklart människors inkomster. Även om idén om plånboksröstning, att partierna kan vinna vissa väljargrupper genom löften om ”mer i plånboken”, överlag inte står högt i kurs hos statsvetare, så finns det onekligen ett stort mått av samvariation mellan inkomster och politiska preferenser i en rad frågor. Inte minst är många av människors preferenser kring hur välfärdssystemen bör vara utformade, relaterade till vilka inkomster de har.

I de svenska valundersökningarna finns sedan lång tid tillbaka uppgifter om väljarnas inkomster. Denna variabel kan göras jämförbar över åren genom att kategorisera väljarna efter var i inkomstfördelningen de befinner sig. De delas upp i fem grupper, där den första gruppen innefattar de 15% som har lägst inkomster, den andra gruppen de 15-35% som kommer därefter i rangordningen osv. I figuren nedan ser vi utvecklingen i väljarstöd för Socialdemokraterna och Moderaterna i uppdelat på dessa inkomstgrupper i valen sedan 1960.

Fortsätt läsa

Kampen om opinionen under den långa valrörelsen avgörande

Det här är ett gästinlägg av Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation och journalistik, Mittuniversitetet.

***

Om mindre ett år är det dags för nästa riksdagsval. Då kommer vinnare och förlorare i kampen om opinionen åter att koras. Redan nu är det dock många som frestas att dra slutsatser om nästa års val utifrån de opinionsmätningar som publiceras. Alla sådana slutsatser bör dock betraktas som förhastade. Kampen om opinionen inför nästa val har bara börjat, och det är först nu som den långa valkampen drar igång på allvar. Mycket kan fortfarande hända.

Ett bra exempel på detta handlar om riksdagsvalet 2010. Om man utgår från Sifo:s mätningar ökade exempelvis moderaterna med 1,1 procent mellan september 2009 och september 2010, Centerpartiet med 1,6 procent och Kristdemokraterna med 1,9 procent. Samtidigt tappade Socialdemokraterna 3,3 procent och Miljöpartiet 1,5 procent.

Att stora förändringar kan ske är inte förvånande. De svenska valundersökningarna visar att hela 53 procent i valet 2010 bestämde vilket parti de skulle rösta på under den korta valrörelsen de sista veckorna före valdagen, medan 17 procent bytte parti. Än större förändringar sker under den långa valrörelsen.

Fortsätt läsa