Har regn påverkat förtidsröstningen till EU-valet?

Tidvis regn, säger SMHI om dagens väder, denna valdag. Kan det påverka valdeltagandet? Tidigare Mycket Viktig forskning som Mikael Persson, Richard Öhrvall och jag genomfört tyder på motsatsen. I en analys av det svenska valdagsvädret sedan 1970-talet såg vi inget samband med valdeltagandet (läs mer om det här). I bland annat USA har andra analyser dock visat att mycket regn verkar göra att färre drar sig iväg till vallokalen.

Hypotesen är ändå svår att släppa. Någon skillnad borde det väl ändå göra. Ingen gillar väl att bli blöt? Särskilt om valet upplevs spela liten roll i allmänhet.

Dagens val borde vara vad vi inom statsvetenskapen kallar ett ”most likely case”. Valdeltagandet kommer bli betydligt lägre än i riksdagsvalet. Och om man dessutom inte tittar på det slutliga valdeltagandet, utan på förtidsröstandet, dvs hur om det flyter in färre röster till vallokaler de dagar då det regnar, är det ännu mer sannolikt att hypotesen får stöd. Funkar den inte i det här fallet kan den mest största säkerhet avskrivas helt.

Om det börjar regna en dag man tänkt förtidsrösta är det ju bara att göra det dagen därpå, eller dagen efter det. I den begränsade meningen borde väl regn kunna spela roll?

Läs mer

Inte alla äktenskap – påverkas ditt valdeltagande av vem du blir ihop med?

Det här är ett gästinlägg av Moa Frödin Gruneau, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Inlägget bygger på en nyligen publicerad studie som kan läsas här.

***

Det är allmänt vedertaget i forskningen om valdeltagande att de medborgare som är gifta eller sambos deltar till en högre grad än de medborgare som är singlar. Det iakttagna sambandet mellan att leva tillsammans i en parrelation och att rösta tolkas ofta som att en stor del av befolkningen (gifta och sambos utgör nästan halva den svenska befolkningen) är lite mer benägen att rösta än vad de andra är.

En vanlig förklaring till sambandet är tillgång till sociala nätverk och en stabil social situation. Ett rimligt antagande är väl däremot att detta till stor del är beroende av vem du gift dig med. Ett antagande om att sambandet mellan att leva i en parrelation och att rösta gäller alla i en sådan relation kan alltså ifrågasättas.

Ett annat känt faktum i forskning om valdeltagande är att högutbildade är överrepresenterade bland de som röstar. En förklaring till detta handlar om tillgången till sociala nätverk och individens relativt fördelaktiga sociala position. Kanske är det en möjlighet att gifta sig till ett sådant socialt nätverk genom att skaffa sig en högutbildad partner?

Läs mer

Varför ska man rösta i Europaparlamentsvalet?

Varför ska man egentligen rösta i Europaparlamentsvalet? En röst. Sjumiljoneretthundratjugotusenniohundranittiosex röstberättigade. Tjugo kandidater ska väljas till ett parlament med 751 ledamöter från 27 andra länder. Varför bry sig alls?

Rent matematiskt är det givetvis fullständigt meningslöst att använda dyrbar tid och kognitiva resurser åt valhandlingen. Sannolikheten att din röst blir avgörande i någon mening, exempelvis för majoritetsläget i Europaparlamentet, är så oändligt liten att den knappt går att räkna ut. Sannolikheten att det är just din röst som för ett visst parti över fyra procent eller får ytterligare ett mandat av de 20 är också försvinnande liten.

Läs mer

Hur effektiva är samtalskampanjer egentligen? Ett varningens ord från forskningen

Det nya svarta inom svenska politiska kampanjer är samtal. Miljöpartiet ska genomföra 250000 samtal innan valet, Moderaterna 900000 och Socialdemokraterna slår på allra störst och satsar på att prata med 1,5 miljoner väljare, avslöjade valledaren Jan Larsson häromdagen.

Man får anta att dessa samtal ska syfta till att övertyga väljare att rösta på partiet i fråga. Men hur effektiv är strategin egentligen? Jag känner inte till forskning i ämnet på svenska förhållanden (men tar gärna emot tips i kommentarsfältet!), men det finns i gengäld en del från USA. Det kanske dessutom är passande, eftersom man kan anta att samtalskampanjerna inspirerats av Barack Obamas imponerande kampanjorganisation. En förklaring till Obama-kampanjens effektivitet har varit dess ”ground game”, det vill säga förmågam att övertyga och mobilisera väljare genom direkta väljarkontakter snarare än nationella politiska budskap.

Läs mer