Hur skulle valresultatet påverkas om 16-åringar fick rösta?

För en tid sedan diskuterades det i media huruvida 16- och 17-åringar bör få rösta. I debatten har det framförts att om rösträttsåldern sänktes skulle ungdomar få vara med och ta ett större ansvar och politiken skulle tvingas att fokusera mer på framtidsfrågor. Men det har också framförts nackdelar så som att 16-åringar inte är tillräckligt moraliskt mogna och att det finns en fara i att fastna i för tidiga ställningstaganden.

Den här texten tar upp en annan fråga; hur skulle valresultaten, och i förlängningen den förda politiken, förändras om 16- och 17-åringar fick rösta? Faktum är att det inte är helt lätt att svara på. Mig veterligen finns det ingen valundersökning som ställer frågor om hypotetiska partival till personer under 18 år. Med hjälp av SOM-undersökningarna kan vi dock få en fingervisning om 16 och 17-åringars partisympatier. SOM-undersökningarna inkluderar nämligen även personer under 18 år (urvalet utgörs av personer 16-85 år). I undersökningarna finns även frågor om vilket parti man anser vara bäst. Det är naturligtvis inte samma sak som vilket parti man skulle rösta på (strategiska överväganden och andra skäl kan göra att man faktiskt inte röstar på sitt bästa parti), men det ger ändå någon form av indikation på hur unga skulle rösta. Eftersom varje mätning innehåller relativt få 16- och 17-åringar så har mätningarna från 2010 till 2012 slagits samman.

I tabellen nedan redovisas partisympatierna för unga under 18 år, för personer över 18 år samt för hela urvalet. Det finns vissa intressanta skillnader mellan 16- och 17-åringar jämfört med personer över 18. Socialdemokraterna får exempelvis fem procentenheters lägre stöd bland de unga medan Miljöpartiet får fem procentenheters högre stöd. Sverigedemokraterna är också något starkare bland de unga än bland personer över 18 år. Överlag är dock skillnaderna små och de båda blocken är ungefär lika stora i de båda grupperna.

16

Vad hade då hänt om vi adderat 16- och 17-åringarna till den totala populationen i röstberättigad ålder? Den högra kolumnen i tabellen visar att det skulle inte göra någon stor skillnad om 16- och 17-åringar adderades till den röstberättigade populationen. Skillnaderna i partisympatier mellan gruppen personer över 18 år och gruppen personer över 16 år är endast på decimalnivå. Anledningen är naturligtvis att 16- och 17-åringar inte ens utgör tre procent av befolkningen över 16 år. 16- och 17-åringarnas röster skulle alltså av allt att döma ”spädas ut” bland hela den röstberättigade befolkningen och därmed inte innebära några dramatiska förändringar av valresultatet. Med detta sagt finns ju dock även möjligheten att väldigt jämna val skulle kunna påverkas av om 16- och 17-åringar fick rösträtt, men det skulle som sagt av allt att döma röra sig om förändringar på marginalen.

Däremot skulle en reform av rösträttsåldern kunna ha mer långsiktiga effekter, exempelvis om partier förändrar sin politik och försöker ”nischa sig” för att vinna ungdomars röster. Statsvetenskaplig forskning visar även att röstning är vanebildande, så om många unga tidigare i livet skaffar sig vanan att rösta skulle det kunna innebära ett högre valdeltagande i framtiden.

Fotnot: samtliga kolumner i tabellen summerar inte till 100 pga avrundning.

One thought on “Hur skulle valresultatet påverkas om 16-åringar fick rösta?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s