Lucka #24: Svensk demokrati mår hyfsat, ändå

”Det kunde vara värre, kan alltid vara värre; tänk på det.”
Freddie Wadling, Nu lyfter vi från marken(2016)

***

Ni känner till Hans Roslings retoriska grepp? Att säga att: ”Du tror att allt är på väg åt helvete, när det mesta i själva verket är på väg åt rätt håll”. Något så dramaturgiskt elegant och upplyftande julbudskap kan jag inte bjuda på. Istället ska jag försöka säga något i stil med: ”Många framhärdar att svensk demokrati är rejält på dekis; men även om förbättringspotential existerar, finns ingen grund för alarmism”. Läs mer

Lucka #23: Är sponsring av elitklubbar effektiv platsmarknadsföring?

Kommuner använder mer eller mindre kreativa sätt för att marknadsföra sig själva, eller ”sätta kommunen på kartan”, som det populärt brukar heta. En gång i världen skrev jag en krönika om detta, där jag uppmärksammade bland annat att klassisk platsmarknadsföring är tämligen vanlig; alltså där kommuner köper reklamplats för att sälja in kommunens förträfflighet i olika sammanhang. När kulturgeografen Thomas Niedomysl (nu för rätt länge sedan) utvärderade effekten av dessa på befolkningsströmmar, fann han emellertid att de i allt väsentligt är resultatlösa.

Att köpa och genomföra reklamkampanjer är dock bara ett verktyg. Ett annat sätt för kommuner att synliggöra sig, är att på olika sätt stötta de elitklubbar som finns inom kommunens gränser. Det kan handla om att kommunala bolag sponsrar dem, eller att man med hjälp av stödköp och subventioner av olika slag underlättar för dem ekonomiskt. Men är då detta effektivt för att ”sätta kommunen på kartan”? Läs mer

Lucka #16: Mellankommunal samverkan – den bortglömda kommunreformen

Inlägget är skrivet av pol. mag Anders Folkesson. Han är statsvetare och ekonom med mångårig erfarenhet av arbete i kommunsektorn. Inlägget är högaktuellt i ljuset av att kommunutredningen nyligen lämnat ett förslag om en generell rätt till avtalssamverkan.

***

Sedan 1980-talet har omfattande förändringar av den statliga regleringen av kommuner genomförts. Nya ansvarsområden har tillkommit från såväl stat som landsting och statsbidragen har övergått från huvudsakligen riktade till generella statsbidrag med ett långtgående utjämningssystem. Nämndorganisationen har blivit mer flexibel och välfärdsområden har öppnats för privata aktörer.

Alla dessa förändringar är väl kända, diskuterade och utredda. En förutsättning som däremot inte förändrats under den här perioden (bortsett ett tiotal kommundelningar) är kommunernas indelning. Istället för kommunsammanslagningar har staten valt en annan linje: interkommunal samverkan i form av kommunalförbund eller gemensamma nämnder. Denna centrala förändring har dock fått ytterst begränsad uppmärksamhet. Läs mer

Lucka #15: Stärk det pedagogiska uppdragets status

Inlägget är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson, Douglas Brommesson, Jörgen Ödalen och Johan Karlsson Schaffer. De har nyligen medverkat med kapitlet ”Högskolepedagogiska meriter: En valuta med svag kurs” i antologin Universitet AB: Om kommodifiering, marknad och akademi.

***

Våren 2016 publicerades vår rapport Att möta den högre utbildningens utmaningar (IFAU). Rapporten inleddes med att vi ramade in den högre utbildningens utmaningar genom att uppmärksamma forskning och debatt om att allt fler läser vid våra universitet och högskolor, med allt svagare förkunskaper, samtidigt som lärarna inte får ökade resurser att hantera ett allt mer betungande uppdrag. Utvecklingen väcker principiella frågor om universitetslärares arbetsmiljö och villkor; liksom i vilken grad pedagogisk skicklighet värderas av arbetsgivare liksom av lärar- och forskarkollegiet.   Läs mer

Lucka #3: Problemet med förtida avhopp

Andelen kommunpolitiker som i förtid lämnar fullmäktige – dvs. innan mandatperioden är slut – har ökat över tid. Hela 19 procent av ledamöterna hoppade av under mandatperioden 2010–2014. Förhållandevis färska siffror från Statistiska Centralbyrån visar att vi går mot ett nytt rekord i förtida avhopp under innevarande mandatperiod: redan tre fjärdedelar in i mandatperioden har 18 procent av ledamöterna lämnat sina uppdrag. Hur ska man se på detta, och vad är det för typ av politiskt problem? 

Läs mer

Hur väl efterlevs offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet (Regeringens hemsida).

Så står det alltså på regeringens hemsida. Inte sällan har vi i Sverige en hög svansföring vad gäller den egna öppenheten. Förra året firades t.ex. den svenska tryck- och yttrandefrihetens 250-årskalas med en baluns i Bryssel. På kalaset underströks just att ”öppenhet och transparens … är utmärkande för Sverige.” Måhända är detta riktigt. Åtminstone på papperet. Och relativt andra stater. När den här typen av lagstiftning jämförs länder emellan brukar faktiskt Sverige klara sig bra (se t.ex. här). Men stark lagstiftning är en sak, att som tjänsteman implementera lagstiftningen i det vardagliga arbetet är en annan. Läs mer

Vilka problem löser omlokalisering av statliga myndigheter?

Detta är en längre version av en krönika som publicerats i Södermanlands Nyheter.

***

Sverige dras med två politiska problem som (nog) är intimt sammanlänkande. För det första urbaniseras landet raskt. Över den gångna 40-årsperioden har nästan hälften av landets kommuner upplevt befolkningsminskning, samtidigt som rikets befolkning som helhet ökat med nästan två miljoner. Med sviktande befolkningsunderlag, får flera av småkommunerna svårt att klara sina välfärdsåtaganden. För det andra ser vi tecken på att landet litet grand slits isär, illustrerat av att vi i dag har en ganska tydlig stad-land-skiljelinje i svensk politik (som politologkollegan Henrik Oscarsson visade helt nyligen i en presentation på konferensen 250 möjligheter): Läs mer