Vad lovar partierna att göra i migrationspolitiken 2018 – 2022?

Detta inlägg är samförfattat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Invandrings- och integrationsfrågor står högt på dagordningen i årets valrörelse. Väljarna har fler förslag att förhålla sig till än vad som har varit fallet i någon tidigare valrörelse. 2018 års valmanifest erbjuder faktiskt fler vallöften på området än vad samtliga sju tidigare valrörelser har gjort – tillsammans. I år ger riksdagspartierna inte färre än 267 vallöften inom invandrings- och integrationsområdet. Det är långt fler än de 188 vallöften som sammanlagt har givits i alla riksdagsvalmanifest sedan 1991 då våra mätningar inleds. I det här inlägget hjälper vi till att sortera i dessa förslag: Vad lovas egentligen på invandrings- och integrationsområdet i partiernas valmanifest 2018?
Läs mer

Vi har en ny vallag. Vad blir konsekvenserna?

Det här är ett gästinlägg av OLLE FOLKE och JOHANNA RICKNE, ännu snabbtänkten kort text som fungerar som aptitretare inför släppet av boken ”Snabbtänkt — reflektioner från den svenska valrörelsen 2018”, en gratis nedladdningsbar rapport med resultat, analyser och reflektioner kring valet 2018. Mer än 80 forskare från 12 svenska lärosäten medverkar i projektet som leds av redaktörerna Lars Nord, Marie Grusell, Kajsa Falasca och Niklas Bolin. Läs mer om bokprojektet här. Slutrapporten släpps redan torsdagen den 20 september i samband med ett  seminarium på Myntkabinettet i Stockholm. Redaktörerna presenterar boken även underStatistiska centralbyråns Demokratidag den 21 september.

***

Inför valet 2018 har Sverige fått en ny vallag. Konsekvenserna av detta kan vara komplicerade att förstå, både för väljare och för forskare. Här sammanfattar vi de tre huvudsakliga förändringarna i den nya vallagen och diskuterar dess konsekvenser. Sammanfattningsvis ger den nya lagen en större samstämmighet mellan röstfördelningen och mandatfördelningen i riksdags- och kommunvalen. På kommunal nivå reduceras den fördel som den tidigare vallagen gav till stora partier. Inträde i kommunfullmäktige blir inte svårare för små partier, trots införandet av en fast småpartispärr. Läs mer

Opinionsundersökningarnas träffsäkerhet vid valen 2002-2014

Detta är ett gästinlägg av PER OLESKOG TRYGGVASON, doktorand vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Så här mitt upp i valrörelsen bombarderas vi av opinionsundersökningar. I skrivande stund har fler än 20 mätningar publicerats sedan början av augusti. Ser vi till tidigare valrörelser kan vi förvänta oss en bit över 30 nya mätningar fram till valdagen den 9:e september!

Men hur väl speglar opinionsundersökningar egentligen väljarnas röstningsintentioner? I det här inlägget kommer jag att redovisa hur träffsäkra opinionsinstitutens sistamätningar har varit i de fyra senaste valen. Jag kommer bland annat analysera vilka institut som klart sig bäst respektive sämst och om det finns någon systematik i mätningarnas över- och underskattningar av de politiska partierna. För att göra det här har jag utgått ifrån en något korrigerad version av Novus sammanställning av samtliga opinionsundersökningar 2000-2018. Läs mer

Snabbtänkt om statsministerkandidaterna

snabbtänktDet här är ett gästinlägg av JENNY MADESTAM, en kort text som fungerar som aptitretare inför släppet av boken ”Snabbtänkt — reflektioner från den svenska valrörelsen 2018”, en gratis nedladdningsbar rapport med resultat, analyser och reflektioner kring valet 2018. Mer än 80 forskare från 12 svenska lärosäten medverkar i projektet som leds av redaktörerna Lars Nord, Marie Grusell, Kajsa Falasca och Niklas Bolin. Läs mer om bokprojektet här. Slutrapporten släpps redan torsdagen den 20 september i samband med ett seminarium på Myntkabinettet i Stockholm. Redaktörerna presenterar boken även under Statistiska centralbyråns Demokratidag den 21 september.

 

De senaste valrörelserna har liknat ett presidentval där två partiledare står som huvudmotståndare i önskan om att bli Sveriges nästa statsminister. Detta har präglat valrörelsens logik, inte minst hur den har gestaltats via massmedier. Det har handlat om Göran Persson eller Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin eller Reinfeldt, Stefan Löfven eller Reinfeldt. I detta val har striden stått mellan Stefan Löfven och Ulf Kristersson, även om det parlamentariska läget efter valet är betydligt mer svårtippat detta val jämfört med tidigare svenska val. Detta i sig tycks även ha bidragit till att ”presidentialismen” är något mer nedtonad i årets valrörelse, sakfrågor och vem som överhuvudtaget kommer att kunna regera har mer hamnat i fokus. Läs mer

När äger de flesta partibyten rum?

En av de mer robusta resultaten från väljarforskningen är att intensiva valkampanjer visserligen betyder mycket för att intressera, engagera och informera väljare (Norris et al. 1999; Brady & Johnston 2006; Vreese 2007) men samtidigt betydligt mindre när det gäller att på kort tid omvända väljare, det vill säga framkalla partibyten från ett parti till ett annat (Lazarsfeld, Berelson & Gaudet 1944; Farrell & Schmitt-Beck 2002; Oscarsson 2013). Effekten av valkampanjer på väljarnas röstningsbeteende är fortfarande högst begränsat trots att allt fler bestämmer partivalet sent. Detta huvudresultat är giltigt även för Sverige.

Läs mer

Klarar KD riksdagsspärren?

Det här är ett gästinlägg från professor JAN TEORELL,
Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Det ser mörkt ut för KD inför hösten riksdagsval. I grafen nedan har jag parallellställt KDs opinionsstöd (enligt Henrik Oscarssons ”Mätningarnas Mätning”) under förra och innevarande mandatperiod. Som framgår låg KD och kämpade under spärren även under förra mandatperioden. Det var regel snarare än undantag att de efter valet 2010 visade opinionsstöd på 4 procent eller mer, vilket som bekant är spärren för att få några riksdagsmandat. Men KD gjorde under 2014 års valrörelse en stark spurt och lyckades redan i augusti klättra över 4-procentsstrecket. Där höll de sig kvar ända till valdagen den 14 september 2014.

KD-graf

Kommentar: X-axeln utgörs av dagar sedan senaste riksdagsval, Y-axeln andelen väljare som uppger att de avser rösta på KD (%). Punkterna avser opinionsstödet enligt MäMä, linjerna är ett slags utjämnade trendlinjer (så kallade lowess-regressioner med 0,8 i bandbredd). Den enda skillnaden mellan MäMä under förutvarande och innevarande mandatperiod är att mätningarna från den senare utgår från respektive opinionsinstituts genomsnittliga undersökningsperiod, medan de förra utgår från undersökningarnas publiceringsdatum. Den senaste mätningen från i år dateras till 8 juli, vilket i grafen markerats med en röd vertikallinje.

Det är dock två saker som skiljer sig jämfört med i år: dels var KD under förra mandatperioden mycket närmare 4-procentsstrecket än de varit den här gången, dels befann de sig under 2013-14 i en långsamt uppåtgående trend. Så är inte fallet i år. Och även om de skulle upprepa konststycket från 2014 och ”rycka” nu i augusti, så behöver rycket i substantiella termer vara ännu större än vad det var då.

Det svåra opinionsläget för KD lär även påverka potentiella stödröstare. Tidigare väljarundersökningar har visat att det framför allt vare tack vare moderata stödröster som KD klarade 4%-spärren såväl 2010 som 2014. I år lär dock dessa vara svårare att locka. Sannolikheten för att Alliansen ska kunna bilda regering tycks i år inte vara lika beroende av det relativa röststödet för de två blocken. Givet att SD kan förmås lägga ner sina röster i en statsministeromröstning om en M-ledd alliansregering så är inte KD-mandaten längre lika avgörande. M-C-L kan då nämligen klara omröstningen även om de rödgröna partierna har fler mandat och röstar emot.

KDs sista halmstrå tycks vara deras nya partiledare, ännu oprövad i en valrörelse. Men det ser mörkt ut. I värsta fall kan den långvariga perioden av att ha legat så långt under spärren även inbjuda till en annan sorts strategisk röstning, som i stället missgynnar KD. Vissa KD-väljare kan nämligen tänkas börja se slaget förlorat och inte vilja kasta bort sin röst på ett parti som man ändå inte tror kommer att komma in i Riksdagen. De kan då i stället övergå till att rösta på något annat närstående borgerligt parti, trots att de egentligen tycker bäst om KD. Det kan alltså till och med bli så att KDs väljarstöd sjunker under valrörelsen.

 

Hur mycket kan hända på en månad?

Idag är det en månad kvar till 2018 års riksdagsval. Vi befinner oss precis i början av det som normalt räknas som valrörelse: de fyra sista veckorna före valet. Huvudfrågan för detta inlägg är hur mycket som egentligen kan hända på fyra veckor? Vi kommer ta hjälp av vad vi hittills lärt om svenska väljares beteenden i slutskedet av valrörelserna.

Läs mer