Det här inlägget är samförfattat av Mikael Persson, Anders Sundell och Richard Öhrvall.
Uselt väder för att rösta, klagade ordföranden för valförättarna i valkrets fjorton sedan han med en smäll fällt ihop det dyvåta paraplyet…” – José Saramago, Klarsynen (översättning Hans Berggren)
Omslaget till den engelska utgåvan av José Saramagos ”Klarsynen”.
Så börjar romanen Klarsynen” av nobelpristagaren José Saramago. Vid vallokalen väntar valförrättarna och partiernas representanter medan regnet öser ner utanför. Bokomslaget till den engelska utgåvan illustrerar den öde vallokalen.
Enligt ett vanligt förekommande antagande, som då och då framförs både i media och av forskare, påverkar vädret (i synnerhet regn) valdeltagandet. Det finns dock endast en handfull akademiska studier som på ett vetenskapligt sätt undersöker vilken påverkan regn har på valdeltagande. I den mest sofistikerade analysen hittills visar tre amerikanska forskare att 25 millimeter regn minskar valdeltagandet i amerikanska val med omkring en procentenhet. Detta är förvisso en liten, men ändå statistisk signifikant effekt. Det vill säga, det är osannolikt att det observerade sambandet beror på en tillfällighet. Andra studier har också funnit att dåligt väder minskar deltagandet i första maj-demonstrationer i Köpenhamn och i Tea Party-protester i USA.
Hypotesen att regn minskar valdeltagandet bygger på ett antagande om att väljare överväger kostnaderna och nyttan med att rösta. Om nyttan överväger kostnaderna kommer man att rösta, annars kommer man att avstå. Att behöva ta med sig ett paraply eller bli lite blöt kan förvisso verka som en väldigt liten kostnad, men å andra sidan är den instrumentella nyttan med att rösta också väldigt liten – det är trots allt extremt osannolikt att just din röst skulle påverka valresultatet.
I en artikel publicerad i tidskriften Electoral Studies presenterar vi den första analysen som gjorts angående vilken påverkan regn har på valdeltagande i Sverige.. Sverige är ett intressant fall att jämföra tidigare amerikanska studier med i och med att här är valdeltagandet är betydligt högre och kostnaderna för att rösta är betydligt lägre (valet sker på en helgdag istället för på en vardag, man behöver inte registrera sig, etc.)
Vi testar effekten av regn med hjälp av tre olika datamängder som möjliggör att båda studera ett brett tidsspann och hög precision vad det gäller tillförlitligheten i data. För det första använder vi data över valdeltagandenivåer i svenska kommuner med hjälp av en tidsserie som sträcker sig över många år. För det andra använder vi individdata från valundersökningarna och för det tredje använder vi de omfattande valdeltagandeundersökningarna som SCB genomför. De senare datamängderna omfattar information om över 150 000 personers valdeltagande och i båda fallen är uppgifterna om valdeltagande kontrollerade gentemot röstlängderna. Vi använder väderdata från ungefär 750 väderstationer placerade i Sveriges 290 kommuner under perioden 1976-2010 (från SMHI).
Trots att vi genomfört en mängd olika statistiska analyser finner vi inga meningsfulla signifikanta effekter av regn på valdeltagande i Sverige, inte ens när vi använder mycket omfattande data med över 150 000 personer, eller när vi också tar hänsyn till temperatur och vindhastighet. För att illustrera detta ickesamband visar vi nedan två kartor över regn (blå karta) och valdeltagande (grön karta) i svenska kommuner vid det valet då det regnade som mest under den aktuella perioden (1985). Mörkare nyanser illustrerar mer regn respektive högre valdeltagande. Det finns inget tydligt samband som visar på att de kommuner där det regnat mycket skulle ha lägre valdeltagande.
Valdeltagande (grön karta) och regn (blå karta) på valdagen den 15 september 1985. Mörkare grönt och blått indikerar högre valdeltagande respektive mer regn.
På ett sätt kanske det verkar självklart att regn inte påverkar valdeltagandet, trots att det är osannolikt att en enskild röst påverkar valresultatet. För de flesta är antagligen en viktig aspekt med att gå och rösta att man känner att man gjort sin demokratiska plikt och tagit ansvar för den politiska utveckligen i Sverige. Att rösta kan alltså ha en nytta för väljaren som går utöver det rent instrumentella.
Det är emellertid svårare att förklara varför våra resultat skiljer sig från de från amerikanska studier, där man som sagt hittade en negativ effekt. Vi kan bara spekulera om orsaken, men har några förslag på förklaringar. Till att börja med skiljer sig valsystemen åt. USA valsystem i presidentvalen bygger på den så kallade first-past-the-postprincipen, vilket innebär att den kandidat som får flest röster i varje delstat vinner alla delstatens röster. Bor du i en delstat där opinionsmätningarna visar att den ena kandidaten har 60 procent av rösterna är det extremt osannolikt att din röst gör någon skillnad, vilket troligen gör folk mindre motiverade att rösta. I Sveriges proportionella valsystem spelar varje röst större roll, då den kanske kan påverka fördelningen av något mandat, om inte avgöra regeringsfrågan.
En annan potentiellt viktig faktor är att valdagen i Sverige alltid infaller på en söndag, medan det i USA alltid är en tisdag. Om det är regn på valdagen kan svenska väljare vänta på uppehåll, medan amerikanska väljare som kanske hade tänkt rösta på väg till eller från jobbet inte har samma möjlighet.
Sammanfattningsvis verkar det alltså som att svenska väljare tycker att nyttan av att vara med och välja det högsta beslutande organet i Sverige, riksdagen, väger tyngre än obehaget att bli lite blöt. Som tur är!
politologerna.wordpress.com 