När falska uppfattningar och konfabulerade argument formar våra politiska åsikter

Det här är ett gästinlägg av THOMAS STRANDBERG,
doktorand i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

ThomasEtt av fjolårets nyord var beslutsblindhet (Nyordslistan 2018; se länk nedan). Det beskriver en spännande dissociation mellan exempelvis våra åsikter och argumenten som vi upplever ligga till grund för dem. I en experimentsituation kan beslutsblindhet uppstå när deltagare får falsk återkoppling om en åsikt de precis uttryckt, accepterar den falska återkopplingen som deras faktiska åsikt, och rationaliserar den med tillsynes väl underbyggda argument.

Beslutsblindhet studerades ursprungligen för enkla val (Johansson et al. 2005; Hall et al. 2010), men används nu som ett verktyg för att undersöka beslutsprocesser och psykologiska mekanismer inom allt från ögonvittnesbedömningar (Cochran et al. 2018) till mer kliniska domäner (Aardema et al., 2014).

På senare tid har beslutsblindhet använts för att studera ideologiska åsikter.

I den första studien (Hall, Johansson & Strandberg, 2012) fick hälften av deltagarna svara på en enkät innehållandes moraliska principer så som ”det är aldrig moraliskt försvarbart att skada en annan människa” och den andra hälften svarade på konkreta exempel av dessa principer så som ”det våld som Israel använde i sin kamp mot Hamas var moraliskt förkastligt på grund av de civila dödsoffren”. Genom att konstruera själva enkäten som ett magitrick kunde vi ändra några av deltagarnas svar till det motsatta mitt framför ögonen på dem. Deltagarna ombads sedan gå igenom svaren och förklara några av dem. Över hälften av de manipulerade svaren accepterades som deltagarnas egna, och de flesta gav långa och djuplodande resonemang som förklarade de nya åsikterna. Till exempel svarade en person att hon var helt emot “staten bör tillåta övervakning av internet- och telefontrafik för att garantera säkerheten hos medborgarna”. När hon sedan ombads förklara det motsatta gav hon ett ingående argument kring personlig integritet och samhällsutveckling, och menade att åsikten byggde på ett samtal hon nyligen haft med en god vän efter att båda läst om det i tidningen. Personen vävde alltså in autobiografiska minnen i hennes efterhandskonstruktion. Vi lät sedan oberoende bedömare gå igenom alla intervjuer med uppgift att uppskatta vad deltagarna hade svarat på de olika frågorna endast baserat på deras resonemang. Bedömarna kom oerhört nära enkätsvaren vilket visar att deltagarnas argument representerade svaret på skalan både när deltagarna argumenterade för icke-manipulerade och för manipulerade åsikter. Se video: https://youtu.be/QSqykdMsQJA

Inför Riksdagsvalet 2010 konstruerade vi en valkompass innehållandes 12 frågor som separerade de Rödgröna från Alliansen (Hall, Strandberg, Pärnamets, Lind, Tärning & Johansson, 2013). Vi ändrade några av deltagarnas svar och fann liknande resultat. En skillnad var dock att manipulationerna även ledde till att deltagarnas blocktillhörighet ändrades till det motsatta (dvs allianssympatisörer blev rödgröna och vice versa). Deltagarna ombads sedan argumentera både för de enskilda åsikterna samt för deras blocktillhörighet. Genom att mäta röstintention före och efter experimentet fann vi att nästan hälften av deltagarna hade skiftat sin röstintention i den manipulerade riktningen. Till exempel så gick 10% från att helt sympatisera med det ena blocket till att helt sympatisera med det andra, och 19% från att helt sympatisera med ett block till att vara helt osäker etc. Se video: https://youtu.be/_htNx0eWmgs

Dessa studier demonstrerar hur manipulerade åsikter ofta upplevs som deltagarnas egna. Vilket i sin tur belyser hur “bakomliggande” motiv ofta är efterhandskonstruktioner som bygger extern evidens – dvs enkätsvaren – och inte nödvändigtvis på en förutbestämd åsikt.

I en nyligen publicerad studie undersökte vi de potentiellt långtgående effekterna av att acceptera och argumentera för en manipulerad åsikt (Strandberg, Sivén, Hall, Johansson & Pärnamets, 2018). Likt tidigare studier fick deltagarna svara på en politisk enkät med frågor kopplade till miljö, skola och sjukvård och ombads svara till vilken grad de var för eller mot dessa på en skala från 0% (helt emot) till 100% (helt för). Deltagarna delades denna gång in i två grupper. Den ena gruppen ombads endast bekräfta sin åsikt genom att läsa upp den högt, säga var på skalan deras kryss fanns, och huruvida detta betydde att de höll med eller var emot, och till vilken grad (exempelvis “jag håller delvis med” eller “jag är helt emot” osv). Den andra gruppen fick även de bekräfta sina svar, men ombads också att motivera dem. Deltagarna fick sedan göra ett eftertest fem minuter senare där de svarade på ett antal politiska frågor inklusive de manipulerade frågorna plus icke-manipulerade kontrollfrågor. De fick sedan komma tillbaks efter en vecka för att svara på ytterligare frågor (återigen innehållandes både manipulerade och kontrollfrågor). Vi jämförde sedan skillnaden mellan svaren på den första enkäten med de två uppföljningsenkäterna. Det visade sig att manipulerade svar som accepterats av deltagarna kraftigt påverkade svaren på samma fråga både fem minuter och en vecka senare. Hos gruppen som bara bekräftade sina svar hade de efter fem minuter förskjutits med 20mm i den manipulerade riktningen, och en vecka senare med 12mm. Effekten var betydligt större för de deltagare som hade motiverat sitt svar: 30mm efter fem minuter och 22mm efter en vecka. Det visade sig även att deltagare som började argumentera för ett manipulerat svar, men sedan ändrade sig tillbaka till den ursprungliga åsikten, också påverkades något i den manipulerade riktningen i de två uppföljningsenkäterna. Detta tyder på att även små mängder konfabulering kan få påtaglig effekt på framtida åsikter. Kontrollfrågorna samt de manipulerade frågor som korrigerades av deltagarna påverkades inte alls utan befann sig på samma position undersökningen igenom.

Figur 1

Figur 1: Attitydförändring fem minuter senare samt en vecka efteråt för de deltagare som accepterade (accepted), korrigerade (corrected), bekräftade (acknowledge), och argumenterade (confabulation) för sina svar.

Figur 2

Figur 2: Genom en Bayesiansk prediktionsmodell kan vi således estimera vilken effekt manipulationerna kan ha på framtida åsiktsyttringar och visa vilken förstärkt attitydförändring det blir när folk ombeds förklara dessa.

Läs hela artikeln här

Våra studier visar att politiska åsikter ofta skapas i stunden, och att de bakomliggande resonemangen genereras efteråt i de fall det behövs (Zaller, 1992; Converse, 1964). Detta stöds av teorier som föreslår att argumentation ofta kommer post-hoc och används för att försvara snarare än att förklara en åsikt (Mercier & Sperber, 2011). Detta är också i linje med den beslutsteorin constructed preference (Ariely & Norton, 2008; Slovic, 1995) som beskriver hur beslut kommer först och de deliberativa processerna efteråt. Med tanke på att den externa världen generellt är stabil är det ofta en kostnadseffektiv och genomförbar strategi. Men genom beslutsblindhet avslöjas svagheterna i ett sådant system. I Strandberg et al. (2018) visar vi argumentationsprocessens potentiella styrka: Falska uppfattningar och konfabulering kan leda till bestående förändringar i våra politiska åsikter. Vi tolkar det som att deltagarna hör sig själva uttrycka argument för ”deras” åsikter, och att detta genererar en falsk uppfattning om den åsikten som deltagarna sedan minns när de ombeds åter ta ställning vid ett senare tillfälle (Wolfe & Williams, 2018).

Sammanfattningsvis så ser vi att politiska åsikter vid ett tillfälle kan vara oerhört stabila, för att vid ett annat vara helt föränderliga och formbara. Vi bär dessutom inte alltid med oss många av våra åsikter; utan de skapas i samma sekund som vi ombeds ta ställning till- eller reflektera över dem. I vårt labb utvecklar vi nya experimentella metoder för att undersöka hur den här skapelseprocessen och formbarheten fungerar. Vi hoppas att detta kan bidra till djupare förståelse för hur våra politiska åsikter fungerar och att detta i sin tur kan bidra till att utveckla metoder för åsiktsmätning och prediktion, samt ge en bredare förståelse för hur människor påverkas av politisk (des)information.

 

Mejla mig gärna på: thomas.strandberg@lucs.lu.se!

Referenser:

Nyordslistan 2018: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistan-2018.html

Aardema, F., Johansson, P., Hall, L., Paradisis, S. M., Zidani, M., and Roberts, S. (2014) Choice blindness, confabulatory introspection, and obsessive-compulsion symptoms: A new era of investigation. International Journal of Cognitive Therapy, 7(1), 83-102.

Ariely, D., & Norton, M. I. (2008). How actions create – not just reveal – preferences. Trends in Cognitive Sciences, 12(1), 13–16.

Bem, D. J. (1967). Self-perception: An alternative interpretation of cognitive dissonance phenomena. Psychological Review, 74(3), 183–200.

Cochran, K. J., Greenspan, R. L., Bogart, D. F., & Loftus, E. F. (2018). (Choice) blind justice: Legal implications of the choice blindness phenomenon. University of California, Irvine Law Review 8, 85.

Converse, P. (1964). The nature of belief systems in mass publics. In: D. E. Apter (Ed.), Ideology and Discontent. New York: The Free Press.

Hall, L., Johansson, P., Tärning, B., Sikström, S., & Deutgen, T. (2010) Magic at the marketplace: Choice blindness for the taste of jam and the smell of tea. Cognition, 117, 54–61.

Hall, L., Johansson, P., & Strandberg, T. (2012). Lifting the veil of morality: Choice blindness and attitude reversals on a self-transforming survey. PLoS One, 7(9), e45457.

Hall, L., Strandberg, T., Pärnamets, P., Lind, A., Tärning, B., & Johansson, P. (2013). How the polls can be both spot on and dead wrong: Using choice blindness to shift political attitudes and voter intentions. PLoS One, 8(4), e60554.

Johansson, P., Hall, L., Sikström, S., & Olsson, A. (2005). Failure to detect mismatches between intention and outcome in a simple decision task. Science, 310, 116–119.

Mercier, H., & Sperber, D. (2011). Why do humans reason? Arguments for an argumentative theory. Behavioral and Brain Sciences, 34(02), 57-74.

Slovic, P. (1995). The construction of preference. American Psychologist, 50(5), 364-371.

Strandberg, T., Sivén, D., Hall., L., Johansson, P., & Pärnamets, P. (2018) False beliefs and confabulation can lead to lasting changes in political attitudes. Journal of Experimental Psychology: General, 147(9), 1382-1399.

Wolfe, M. B., & Williams, T. J. (2018). Poor metacognitive awareness of belief change. Quarterly Journal of Experimental Psychology, 71(9), 1898–1910.

Zaller, J. R. (1992). The nature and origins of mass opinion. New York: Cambridge University Press.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s