GAL-TAN: Utmanare – eller en del av höger-vänsterskalan?

Detta är ett gästinlägg författat av Jesper Lindqvist,  doktorand vid University College Dublin i statsvetenskap.

***

Det har varit vanligt förekommande i svensk media under de senaste åren att beskriva höger-vänsterskalan som död eller irrelevant (Nordfors 2016; Gahrton 2019). Denna idé är inte bara vanlig i Sverige, och inte heller ny. Franska filosofen Alain diskuterade fenomenet på 1930-talet (citerad av Lukes 2003: 603). Påståendet var vidare vanligt precis efter Berlinmurens fall i början av 1990-talet (Bobbio 1996: 15-16) och förekommer även i dag i Nederländerna (Blom, 2017), bara för att nämna några exempel. Men trots detta återkommande fenomen försvinner inte höger-vänsterskalan. Tvärtom har den fortsatt att leva vidare, nu i 230 år sedan den franska revolutionen. Denna återkommande argumentation i den svenska debatten tror jag baseras på en missuppfattning om att höger-vänsterskalan enbart handlar om ekonomisk politik.

Att många svenskar kopplar samman höger-vänsterskalan med ekonomisk politik är förståeligt, baserat på att ekonomisk (fördelnings-) politik länge har dominerat svensk politik. Detta kan vara en anledningarna till att en del har dragit slutsatsen att GAL-TAN-skalan nu har blivit lika viktig, om inte ännu viktigare som konfliktdimension än höger-vänster i svensk politik (se exempelvis Stenberg 2019; Demker 2018). Likväl har GAL-TAN hög korrelation med vänster och höger i svensk politik. De vänstra partierna är generellt sett mer GAL, och partier på högerkanten är i genomsnitt mer TAN. Detta vet vi från Chapel Expert Survey (CHES) undersökningarna, där experter klassificerat de svenska partierna. Om vi använder de individuella expertklassificeringarna från 2014, så är korrelationen för ett partis position på den (vanliga) höger-vänsterskalan och deras position på den ekonomiska höger-vänsterskalan 0,89. Korrelationen för ett partis position på höger-vänsterskalan och deras GAL-TAN-position är 0,61. Detta indikerar att den ekonomiska dimensionen betyder mer för höger-vänster-placeringar än sociala/kulturella frågor, men också att GAL-TAN har en imponerande hög korrelation med höger-vänsterplaceringar.

Mer tydligt blir detta mönster om vi undersöker fler länder. Benoit och Laver (2006: 132-136) gjorde en regressionsanalys med partiers placeringar på höger-vänsterskalan som den beroende variabeln. De förklarande (oberoende) variablerna var partiers ekonomiska höger-vänsterplaceringar samt hur liberala i sociala frågor de ansågs vara (liknande GAL-TAN). En mer socialliberal position var korrelerat med att vara mer vänster i nästan alla länder (av 40 undersökta), med några få undantag. Jag har själv gjort en liknande regressionsanalys i 23 Europeiska länder med hjälp av CHES-undersökningarna från 2006 och 2014 (Edwards et al. 2006: Polk et al, 2017). GAL-TAN-placeringar används istället för en liberal skala. Regressionsanalysen gjordes utifrån följande formel:

Höger-Vänsterplacering = a + b₁*Ekonomisk Höger-Vänsterplacering + b₂*GAL-TAN-placering + Expert ID (1)

a är en konstant, och b är regressionskoefficienten. Högre värden för de oberoende variablerna indikerar mer höger- respektive TAN-positioner. Resultaten i Figur 2 och 3 visar att GAL-positioner aldrig är korrelerade med höger-placeringar. I nästan alla fall hittar vi positiva (isolerade) korrelationer mellan TAN- och högerplaceringar på den generella höger-vänsterskalan, liknande Benoit och Lavers resultat. Endast en koefficient är negativ (-0,04 för Tjeckien 2006), och den är i princip att likställa med 0 (precis som den positiva koefficienten för 2014). Dessa resultat är intressanta speciellt med tanke på att korrelationen mellan GAL-TAN och ekonomisk höger-vänster (utan att kontrollera för andra variabler) i östeuropeiska länder var negativ 2006, som syns i Figur 1 nedanför kopierad från Rovny och Edwards (2012, 64).

Figur 1. Korrelation mellan GAL-TAN- och ekonomisk höger-vänsterposition 2006

Kommentar: Grafen är kopierad från Rovny och Edwards (2012: 64), och representerar olika partiers positioner på ekonomiska höger-vänsterskalan (horisontellt) och på GAL-TAN-skalan (vertikalt).

Figur 2. 2006 Regressionskoefficienter för GAL-TAN och ekonomisk höger-vänster

Kommentar: Data från CHES 2006. Beroende variabel är höger-vänsterplacering. Notera att de grå regressionskoefficienterna (GAL-TAN) går till vänster om de är positiva, medan de svarta går åt höger om de är positiva. Ingen signifikans rapporteras eftersom observationerna inte är oberoende, och uppfyller därför inte antaganden för linjär regressionsanalys. De rapporterade koefficienterna bör ses som indikativa, i samma anda som Benoit och Lavers (2006: 132-136) analys, varifrån designen för Figur 2 och 3 också är lånad.

Figur 3. 2014 Regressionskoefficienter för GAL-TAN och ekonomisk höger-vänster

Kommentar: Data från CHES 2014. Beroende variabel är höger-vänsterplacering. Notera att de grå regressionskoefficienterna (GAL-TAN) går till vänster om de är positiva, medan de svarta går åt höger om de är positiva. Ingen signifikans rapporteras eftersom observationerna inte är oberoende, och uppfyller därför inte antaganden för linjär regressionsanalys. De rapporterade koefficienterna bör ses som indikativa, i samma anda som Benoit och Laver (2006: 132-136), varifrån designen för Figur 2 och 3 också är lånad.

Som figurerna visar är resultaten stabila mellan 2006 och 2014. Korrelationerna mellan GAL-TAN och (generell) höger-vänsterplacering i de flesta av de undersökta länderna verkar tyda på att GAL-TAN-placering har en effekt på ett partis höger-vänsterplacering (notera dock att orsakssambandet skulle kunna vara omvänt). I vissa länder är denna korrelation starkare än korrelationen mellan ekonomisk höger-vänsterplacering och (generell) höger-vänsterplacering (Ungern, Polen, Italien och Österrike). Detta betyder att i de flesta länder i Europa är både ekonomisk och social/kulturell politik relaterade till höger-vänsterskalan.

Om jag pratar med vänner om att GAL-TAN till stor del fungerar som en social höger-vänsterskala, nämner de ofta Centerpartiet som ett exempel på att GAL inte nödvändigtvis är sammankopplat med ’vänster.’ Det stämmer att partier kan vara höger i vissa frågor, och vänster i andra. Men GAL är fortfarande oftast sammankopplat med vänstern. Till exempel är det mycket möjligt att just det faktum att Centerpartiet står till vänster i många sociala frågor har gjort att de har kunnat komma överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Januariöverenskommelsen.

Ett annat exempel på hur höger-vänsterskalan inte alltid är associerad med ekonomisk politik är Sverigedemokraterna, och deras inträde i svensk politik. De själva har tidigare menat på att de varken är vänster eller höger (Sannerstedt 2015; Holm 2018). Tvärtemot detta påstående har flera opinionsundersökningar visat på att svenska väljare uppfattar Sverigedemokraterna som ett högerparti: till exempel placerades Sverigedemokraterna i genomsnitt 8.7 på en skala mellan 1-11 i European Election Study’s opinionsundersökning från 2014 (egna beräkningar). Detta trots att Sverigedemokraterna ansetts stå nära mitten i ekonomiska frågor enligt experter i CHES-undersökningarna (Polk et al. 2017, egna beräkningar). Sannolikt klassificeras Sverigedemokraterna som höger på grund av deras mest viktiga fråga: invandringen. Eller så kan de ha placerats till höger p.g.a. deras starkt nationalistiska, socialkonservativa ideologi.

Att det finns vänster och höger i sociala/kulturella frågor är redan väl känt i internationell forskning, där GAL-TAN dimensionen ofta nämns som den sociala höger-vänsterdimensionen (se till exempel Polk et al. 2017: 2). Slutsatsen blir därför att GAL-TAN inte ersätter vänster och höger, utan redan (till viss del) är en del av höger-vänsterskalan i Sverige, i form av en social/kulturell höger-vänsterskala. Detta är inte förvånande från de undersökningar som finns på området. Forskning har visat på att höger-vänster skalan har en tendens att absorbera nya konfliktdimensioner längs den gamla konfliktlinjen, också kallat ”Pluralization theory” (Knutsen, 1995; Kitschelt and Hellemans, 1990), vilket redan har konstaterats av Svend Dahl i GP (23/5-19) och Henrik Oscarsson (2019, kap. 4). Det är till exempel därför som viss miljöpolitik har blivit associerad med vänstern (Kitschelt and Hellemans, 1990), även fast miljöpolitik inte nödvändigtvis behöver vara vänster eller höger.

Faktum är att nästintill ingen sakpolitik alltid är associerad med vänster eller höger i alla sammanhang. Detta är även sant för ekonomiska frågor (Tavitz och Letki 2009). Men det finns vissa element som är mer stabila än andra. Ideologi ligger närmast vad statsvetare brukar använda höger-vänsterskalan till att mäta (Klingemann, Hofferbert and Budge 1994; Dalton, Farrell and McAllister 2011; Cunningham and Elkink 2018). Det är då vanligt att klassificera anarkism och kommunism som längst till vänster, medan fascism och anarkokapitalism ligger längst till höger. Mer mot mitten hittar vi ideologierna (från vänster till höger) socialism, liberalism och konservatism. Det är tydligt från ett svenskt perspektiv att svenska partiers höger-vänsterplaceringar motsvarar relativt väl hur ideologier placeras på höger-vänsterskalan. De socialistiska partierna återfinns på vänsterkanten, liberala i mitten och konservativa på högerkanten.

I min egen forskning testar jag olika hypoteser om huruvida värderingar skulle kunna förklara ideologiers, individers och partiers (etc.) placeringar på höger-vänsterskalan i olika samhällen. I denna del av den statsvetenskapliga litteraturen är den mest populära hypotesen att höger och vänster kan förenklas till en dimension som handlar om jämlikhet, vare sig det gäller ekonomisk eller social jämlikhet mellan grupper (Inglehart 1984: 293; Bobbio 1996; Lipset et al 1956; MacIver 1947; Laponce 1981). Vissa andra hävdar att höger-vänster är en konflikt om hur mycket staten bör blanda sig i ekonomin, men Downs (1957: 116) som populariserade idén, har påpekat att hans förenklade idé om höger-vänsterskalan inte alltid kan beskriva verkligheten. Detta framförallt på grund av att fascismen, som ligger längst ut på högerkanten, är en ideologi som gärna involverar staten i ekonomin för sina syften.

Det bör tilläggas att vad medborgare anser vara ’höger’ och ’vänster’ är något mer komplicerat än den förenklade beskrivning jag har tillhandahållit ovan. Till exempel behöver inte ”auktoritär” vara synonymt med höger (”A”-delen i TAN), vilket är bra exemplifierat av många kommunister på vänsterkanten, och Ayn Rand-dyrkande libertarianer på högerkanten. Den auktoritära-liberala dimensionen som är en del av GAL-TAN gör att GAL-TAN tekniskt sett inte behöver fungera som en social höger-vänsterskala.

I och med att höger-vänsterskalan har förklarats död otaliga gånger, men alltid verkar överleva, tror jag att det är viktigt att vara medveten om att höger-vänsterskalan har en otrolig förmåga att envist fortleva. När svensk politik tar nya former är det därför mest sannolikt att höger-vänsterskalan anpassar sig, och fortsätter fungera som en förenkling av det svenska politiska landskapet.

KÄLLFÖRTECKNING

Bakker, R., De Vries, C., Edwards, E., Hooghe, L., Jolly, S., Marks, G., Polk, J., Rovny, J., Steenbergen, M. and Vachudova, M.A. (2015). Measuring party positions in Europe: The Chapel Hill expert survey trend file, 1999–2010. Party Politics, 21(1), pp.143-152.

Benoit, K. and Laver, M. (2006). Party Policy in Modern Democracies. New York: Routledge.

Blom, P. (2017). Wat op het spel staat. Amsterdam: De Bezige Bij.

Bobbio, N. (1996). Left and Right. 1st ed. Great Britain: Polity Press.

Cunningham K. and Elkink J. (2018). ‘Ideological dimensions in the 2016 elections.’ In: M. Marsh, D. Farrell and T. Reidy, ed., Post-Crisis Irish Voter : Voting Behaviour in the Irish 2016 General Election. Manchester: Manchester University Press, pp. 33-62.

Dalton, R., Farrell, D. and McAllister, I. (2011). Political parties and democratic linkage. New York: Oxford University Press.

Demker, M. (2018). Svensk politik går in i en ny tid – Dagens Arena. [online] Dagens Arena. Available at: https://www.dagensarena.se/essa/svensk-politik-gar-en-ny-tid/ [Accessed 27 Aug. 2019].

Downs, A. (1957). An Economic Theory of Democracy. Boston: Addison-Wesley.

Edwards, E., Steenbergen, M., Brigevich, A., Rovny, J., Hooghe, L., Vachudova, M., Marks, G., Bakker, R. and de Vries, C. (2006). 2006 Expert Survey – Austria. [online] Static1.squarespace.com. Available at: https://static1.squarespace.com/static/5975c9bfdb29d6a05c65209b/t/599dc2e0e9bfdf3aca68f182/1503511274375/2006_CHES_questionnaire.pdf [Accessed 13 Apr. 2019].

Gahrton, P. (2019). DEBATT: Det saknas en svensk motpol till SD och KD. [online] Aftonbladet.se. Available at: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/vmqk5w/det-saknas-en-svensk-motpol-till-sd-och-kd [Accessed 26 Aug. 2019].

Holm, M. (2018). Oscar Sjöstedt: SD – ett mittenparti. [online] SVT Nyheter. Available at: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/debatt-i-aktuellt-om-lo-medlemmarna-och-sd [Accessed 12 Aug. 2019].

Inglehart, R. (1984). The changing structure of political cleavages in Western society. In: R. Dalton, S. Flanagan and P. Beck, ed., Electoral change. Realignment and dealignment in advanced industrial democracies. Princeton, New Jersey; Guildford, Surrey: Princeton University Press, pp. 25-69.

Kitschelt, H. and Hellemans, S. (1990). The Left-Right Semantics and the New Politics Cleavage. Comparative Political Studies, 23 (2), pp. 210-238.

Klingemann, H., Hofferbert, R. and Budge, I. (1994). Parties, policies, and democracy. Boulder, CO: Westview Press.

Knutsen, O. (1995). ‘Left–right materialist value orientations.’ In: J. van Deth and E. Scarbrough, ed., The Impact of Values. Oxford: Oxford University Press, pp. 160-196.

Laponce, J. (1981). Left and right: Top: The Topography of Political Perceptions. 1st ed. Toronto: University of Toronto Press.

Lipset, S. M., Lazerfeld, P. F., Barton, A. H., & Linz, J. (1954). ‘The psychology of voting. An analysis of political behaviour,’ in G. Lindzey (Ed.). The Handbook of Social Psychology. Reading, Mass: Addison-Wesley, pp. 1124–1175.

Lukes, S. (2003). ‘Epilogue: The Grand Dichotomy of the Twentieth Century,’ in Ball, T. and Bellamy, R. (eds)., The Cambridge History of Political Thought. 1st ed. Cambridge [UK]: Cambridge University Press, pp. 602-626.

MacIver, R. (1947). The Web of Government. New York: Macmillan Co.

Nordfors, L. (2016). Höger-vänster-skalan är död. [online] Liberaldebatt.se. Available at: https://www.liberaldebatt.se/2016/12/hoger-vanster-skalan-ar-dod-snart-ar-liberalismen-tillbaka-dar-allt-borjade/ [Accessed 12 Aug. 2019].

Oscarsson, H. (2019). Partierna. Det nya landskapet. [online] Rj.se. Available at: http://rj.se/globalassets/rj-arsbocker/2019-4_partierna.pdf [Accessed 6 Jan. 2020].

Polk, J., Rovny, J., Bakker, R., Edwards, E., Hooghe, L., Jolly, S., Koedam, J., Kostelka, F., Marks, G., Schumacher, G., Steenbergen, M., Vachudova, M. and Zilovic, M. (2017). Explaining the salience of anti-elitism and reducing political corruption for political parties in Europe with the 2014 Chapel Hill Expert Survey data. Research & Politics, 4(1), pp. 1-9.

Rovny, J. and Edwards, E. (2012). Struggle over Dimensionality. East European Politics and Societies: and Cultures, 26(1), pp. 56-74.

Sannerstedt, A. (2015). Hur extrema är Sverigedemokraterna?. Fragment, pp. 399-414.

Stenberg, E. (2019). Ewa Stenberg: Det blir svårare att välja parti framöver – DN.se. [online] DN.se. Available at: https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-det-blir-svarare-att-valja-parti-framover/?forceScript=1&variant [Accessed 27 Aug. 2019].

Tavits, M. and Letki, N. (2009). When Left Is Right: Party Ideology and Policy in Post-Communist Europe. American Political Science Review, 103(04), pp. 555-569.