Vilka vallöften bryts och vilka uppfylls?

I gårdagens inlägg skrev jag om antalet vallöften fyra svenska regeringar uppfyllde under perioden 1994-2010. Det här inlägget handlar om vilka löften som ges och vilka som bryts. Bland annat finner jag att Socialdemokraterna uppfyller sina arbetsmarknadspolitiska löften mer sällan än löften inom andra områden.

Generellt sett brukar vallöftesstudier komma fram till att partier ger viktiga vallöften som påverkar väljares vardag om de blir uppfyllda. Den bilden bekräftas när vallöften analyseras i Sverige.

Här är några exempel på hur vallöften har formulerats i fyra regeringsmanifest:

Skärmavbild 2013-12-30 kl. 23.03.04

I tabellen nedan visas vilka ämnesområden som regeringspartiernas löften handlar om. Flest löften handlar om välfärdsstatspolitik (till exempel sjukvård, äldreomsorg, sjukförsäkringar och handikappomsorg). Löften om arbetsmarknadspolitik är relativt sett vanligare i de socialdemokratiska manifesten än i alliansregeringens manifest. Löften om lag och ordning är vanligare hos Alliansen. Miljölöften prioriteras relativt sett högre av alliansregeringen.

Skärmavbild 2013-12-30 kl. 23.05.05

Vilka löften uppfylls och vilka bryts? I den internationella forskargruppen Comparative Party Pledges Group pågår arbetet med att analysera vilka situationer som är gynnsamma – och mindre gynnsamma – för löftesuppfyllande. En övergripande sammanfattning är att regeringar som har färre så kallade vetospelare att hantera, uppfyller fler löften än andra. Enpartiregeringar uppfyller vallöften oftare än koalitionsregeringar. Partier i maktdelade system (till exempel USA) uppfyller färre löften än maktcentrerade system som det brittiska Westminster-systemet.

Landets ekonomiska situation spelar också roll för hur många vallöften som uppfylls. Forskningen visar också att olika sorters löften uppfylls olika ofta. Löften som lovar att bevara nuvarande situation (status quo-löften) uppfylls oftare än löften som utlovar förändring. Löften där partiet ger sig själv fler än ett sätt att uppfylla det på, verkar vara lättare att hålla än dem där man är mer tydlig och utpekar ett exakt sätt att agera. Löften som ges av fler än ett parti är lättare att uppfylla än dem som partierna inte är överens om.

Den svenska undersökningen bekräftar i stora drag den internationella forskningen. Men i Sverige finner jag till exempel även att Socialdemokraterna bryter en oproportionerligt stor andel av sina arbetsmarknadspolitiska löften. Detsamma gäller inte alliansregeringen. En orsak kan vara LOs inflytande över socialdemokratiska regeringar och över (s)- valmanifest (se till exempel Kjell Olof Feldts bok ”En kritisk betraktelse. Om socialdemokratins kris och seger”, där han skriver att LO ”godkänner” partiets valmanifest). Det är inte omöjligt att LOs favoritformuleringar är svårare att genomföra än andra löften. Vissa formuleringar verkar mer anpassade till förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, än förhandlingar mellan riksdagspartierna. Ett sådant exempel kommer från 1998 då partiet lovade att öka de anställdas inflytande på arbetsplatsen. Regeringen tillsatte utredningar och presenterade utvärderingar, men lyckades inte finna stöd i riksdagen för sådana åtgärder.

Det kan också vara så att LO blockerar genomförandet av löften de inte gillar inom sitt eget område. Det verkar rimligt att tro att Socialdemokraterna är mer påverkade av den komplexa relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare än vad alliansregeringen är.  Till exempel syns detta i löftet om individuellt kompetenssparande. Löftet återkommer i olika former i valmanifesten från 1994, 1998 och 2002 och har haft stöd i riksdagen.  Reformen har dock inte stötts av fackföreningsrörelsen.

Oavsett hur Socialdemokraternas relativt sett lägre andel uppfyllda arbetsmarknadspolitiska löften kan förklaras så har rimligen partiet en del att diskutera med fackföreningsrörelsen inför nästa valmanifestskrivande.  Som löftesforskare tar jag med mig följande hypotes för kommande studier: Vallöften där partiet släpper in andra aktörer i skapandet av valmanifestet uppfylls mer sällan än vallöften som är väl förankrade i partiledningen. Relationen mellan arbetarpartier och fackföreningsrörelser är förmodligen särskilt intressant. Resultatet understryker vikten av att ta reda på hur valmanifest egentligen skapas. Vi vet förvånansvärt lite om det. Och eftersom vi vet att manifesten påverkar vilken politik som faktiskt bedrivs så har vi all anledning att titta närmare på vem och som avgör vad som faktiskt står i dem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s