Om svenska regeringars vallöften 1994-2010

I en ny artikel i West European Politics drar jag slutsatsen att svenska regeringar uppfyller fler vallöften än vad andra demokratiska regeringar gör. Svenska väljare har de senaste åren haft större anledning än väljare i andra länder att noggrant överväga de vallöften som givits i partiers valmanifest. Jag ska ägna två korta blogginlägg åt artikeln. I detta första ges en övergripande bild av hur många löften som uppfylls och av varför de svenska regeringarna är relativt effektiva. I nästa diskuterar jag vilka löften som ges och vilka som inte uppfylls.

Fyra svenska regeringar, tre socialdemokratiska (åren 1994-2006) och en alliansregering (2006-2010), undersöks. Genom att pröva fyra olika sätt att avgränsa begreppet vallöfte kan jag jämföra svenska vallöften med andra liknande studiers resultat. Slutsatsen är att enpartiregeringar i minoritet, och koalitionsregeringar som enas om ett valmanifest före valet, är effektiva regeringsformer när det gäller att uppfylla vallöften.

I tabellen nedan sammanfattas några av resultaten från artikeln. Vallöftena är uppdelade efter om de är uppfyllda eller inte.

Tabellen visar att de socialdemokratiska minoritetsregeringarna uppfyllde mellan 81 och 86 procent av sina vallöften under perioden 1994-2006, medan Alliansregeringen uppfyllde 76 procent mellan 2006 och 2010. När jag studerar vilka löften som ges (för att se så att inte Socialdemokraterna gav fler lättuppfyllda löften – till exempel om att skära ner, bevara status quo eller bara utreda frågor), så kvarstår bara en skillnad mellan de olika regeringarna: Alliansen uppfyllde signifikant färre löften än 1998 års socialdemokratiska regering.

Att Alliansen hamnar på ungefär samma nivå, eller lägre, än Socialdemokraterna är intressant eftersom att Alliansregeringen 2006 hade egen majoritet i riksdagen, vilket är ovanligt för svenska regeringar. Trots sin majoritetsposition lyckas man alltså inte uppfylla fler löften än de socialdemokratiska minoritetsregeringarna.

Alliansregeringen uppfyller dock klart fler vallöften än övriga Europas koalitionsregeringar. Det gemensamma valmanifest som Alliansen presenterade 2006 innebar att förhandlingarna mellan partierna om prioriteringar var genomfört redan när arbetet påbörjades efter valet. Partier i koalitionsregeringar i till exempel Holland och Irland genomför sällan mer än 60 procent av sina vallöften. Vallöften som ges av fler än ett parti uppfylls dock oftare än andra löften även i andra länder, vilket stärker intrycket att effektiviteten ökar om man enas om vallöften.

Koalitionsregeringar som enas om ett gemensamt valmanifest före valet är ovanliga. Enpartiregeringar med minoritetsstöd i parlamentet är däremot vanliga. En av tre europeiska efterkrigsregeringar har bestått av ett parti som har haft minoritetsstöd i parlamentet. I Sverige och Norge har sådana regeringar varit mer regel än undantag under långa perioder. Trots att de är vanligt förekommande har vi hittills vetat ganska lite om huruvida de arbetar annorlunda jämfört med andra regeringar. Den höga andelen uppfyllda vallöften hos de socialdemokratiska minoritetsregeringarna – tillsammans med liknande resultat i andra länder – stärker bilden av att enpartiregeringar i minoritet är en effektiv regeringsform.

Så, om man går med på att högt vallöftesuppfyllande visar hur effektiv en regering är, kan man säga att rådet från tidigare svenska regeringar blir:

Du kan vara singel eller gift – men inte bara sambo.

Vilka löften ges, vilka löften uppfylls och vilka bryts?

Se morgondagens inlägg.