Nya partier och den magnetiska vänster/högerskalan

Idag presenterar Göteborgs-Posten en undersökning som jag gjort åt tidningen, där jag gått igenom de 133 voteringar (omröstningar) som ägt rum i Göteborgs kommunfullmäktige hittills under mandatperioden. För varje omröstning har jag undersökt vilka partier som röstar på samma sätt – ja, nej eller avstår, och därefter sammanställt ett diagram som visar hur ofta de olika partierna röstar på samma sätt.

Huvudpoängen i GP:s artikel är att det lokala partiet Vägvalet, vars profilfråga är motstånd mot trängselskatten, mycket oftare röstar på samma sätt som allianspartierna M, Fp och Kd (C är ej representerat i kommunfullmäktige) än med de rödgröna partierna (som är i majoritet i Göteborg): 52-55% jämfört med 14-17% på samma sätt som de rödgröna. Faktum är att de borgerliga oftare röstar på samma sätt som de rödgröna än vad Vägvalet gör. Utifrån bland annat detta resultat satte GP rubriken att Vägvalet var ”Mer höger än Moderaterna”. På sin blogg skriver partiledaren Theo Papaioannou och Håkan Andersson kritiskt om undersökningen och menar bland annat att de inte borde betecknas som höger när de röstar emot hela etablissemanget. Vidare vill de inte placera in partiet på vänster/högerskalan.

Jag håller med om att rubrikvalet är olyckligt. En förklaring till röstningsmönstret skulle visserligen kunna vara att Vägvalet är mer höger än Moderaterna, men det skulle också kunna vara att partiet intar en tredje position, som de själva skriver. För att undersöka saken ytterligare tittade jag särskilt på de omröstningar som berörde motioner lagda av ledamöter från Allianspartierna, och hittade 29 stycken. I 21 av dessa 29 röstade Vägvalet på samma sätt som motionären, vilket tyder på att samröstningen inte bara är ett utslag av gemensamt motstånd mot den rödgröna majoritetens förslag.

Är det då ens relevant att försöka placera in ett nytt parti på vänster/högerskalan? Kan det inte finnas partier som inte förhåller sig till den? I teorin – ja. Men konflikten över nivån av statlig inblandning i ekonomin, som enligt Lipset och Rokkan har sitt ursprung i förhållandet mellan arbetare och kapitalägare, har visat sig vara väldigt motståndskraftig. Det är fortfarande den viktigaste skiljelinjen i svensk politik, och de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, tar framförallt konflikt här.

Det är inte ovanligt att nya partier är ovilliga att förhålla sig till vänster/högerskalan, och istället vill ta strid på andra konfliktdimensioner. Erfarenheterna visar dock att det är svårt för partierna att låta bli att ta ställning, och de riskerar därför att sugas in på vänster/högerskalan. Låt mig ge några exempel.

Miljöpartiet har till exempel hävdat (särskilt i början av deras historia) att deras konfliktdimension är grå/grön, alltså har att göra med inställningen till miljöfrågan. Se till exempel detta blogginlägg från nuvarande partisekreteraren Anders Wallner, daterat så sent som 2007. Inför valet 2010 och även nu 2014 ser det istället ut som att partiet vill bilda regering tillsammans med Socialdemokraterna, och partiet har av väljarkåren alltmer kommit att ses som ett vänsterparti.

Feministiskt initiativ skriver på sin hemsida att de ”finns i politiken för att tillföra den saknade dimensionen” och ska ta ställning i frågor utifrån ett feministiskt perspektiv. Bland partiets grundare fanns både den förre Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman och den tidigare folkpartisten Susanne Linde. Linde hoppade dock snart av efter en konflikt med Tiina Rosenberg som enligt Linde ska ha sagt att ”Fi inte ska föra någon jävla borgerlig tantpolitik.”

I tredje säsongen av den danska tv-serien ”Borgen” bildar den tidigare statsministern Birgitte Nyborg ett nytt parti, Nydemokraterna. Nyborgs tidigare parti, De Moderate, är baserat på verklighetens socialliberala Radikale Venstre. Nydemokraterna samlar politiker från både vänstern och högern, och grundas framförallt för att förespråka en öppen invandrings- och flyktingpolitik. Snart tvingas dock partiet att ta ställning till andra frågor, och när Nyborg kallar in en Marxistisk ekonomiprofessor för att utforma partiets ekonomiska politik blir det spänningar med en av partiets grundare som tidigare företrädde det konservativa högerpartiet.

Och slutligen, när Vägvalet i Göteborg valdes in i kommunfullmäktige 2010 fick partiet fem mandat. Två ledamöter hoppade dock snart av och blev politiska vildar. En av dem, Carl Ek, beskrev i GP anledningen till att han hoppade av:

– Jag hoppade av Vägvalet på grund av personliga konflikter och ideologiska meningsskiljaktigheter. Jag är fortfarande emot trängselskatt, men jag gillar inte Vägvalets inriktning. Partiet genomsyras av högerliberala vindar. Jag betecknar mig själv som vänsterliberal, säger Carl Ek.

Anledningen till att det är svårt att inte förhålla sig till vänster/högerskalan är att väldigt många av våra viktiga politiska frågor har med den här motsättningen att göra. Ett parti som inte tar ställning i de här frågorna riskerar att bli irrelevant i många avseenden, och stödjer ju då istället den sida som har flest mandat. Det nya antikorruptionspartiet ”Öppna Göteborg!” säger sig vara ett explicit enfrågeparti, och initiativtagaren Dennis Töllborg säger sig ha utvecklat en matematisk formel för hur partiets ledamöter ska rösta i frågor som inte rör korruption, för att inte ta ställning. Den som röstar på Öppna Göteborg! måste alltså anse korruptionsfrågan vara så överordnad att den avstår från att påverka politiken i övrigt.

Historien talar alltså för att vänster/högerskalan kommer att vara fortsatt viktig i både nationell och lokal politik. Vägvalet vill nu bredda sin politik, och det är inte omöjligt att partiet skulle kunna hamna i en vågmästarroll efter nästa val. Jag anser det därför vara motiverat att försöka avgöra om det är troligt att partiet i en sådan situation skulle välja en vänster- eller högerväg.

3 thoughts on “Nya partier och den magnetiska vänster/högerskalan

  1. Ping: Vägvalet: ideologilöst enfrågeparti eller smygborgerligt missnöjesparti? | #fempol

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s