Partiledarbyten – 53 % chans för minst ett skifte under 2013?

I dagarna har det talats en del om vilka partiledare som kommer att sitta kvar under 2013. Jag tänkte därför att det vore intressant att kolla på lite statistik om hur länge svenska partiledare generellt sitter på sin post. Jag har sammanställt data från svenska Wikipedia på när partiledare från de åtta riksdagspartierna har tillträtt och avgått. Totalt blev det 81 partiledare, varav nio inte ännu avgått. En excelfil med datan finns tillgänglig här.

Den första bilden visar hur länge de olika partiledarna suttit, vilket jag helt enkelt beräknat som året för avgång – året för tillträde. Varje kvadrat representerar en partiledare, och ju längre till höger i diagrammet, desto längre innehade partiledaren sin post. Längst av alla satt Alf Svensson (Kd) – 31 år! Det är åtta år längre än Tage Erlander (S), Bertil Ohlin (Fp) och Arvid Lindman (Allmänna valmansförbundet, sedermera Moderaterna) som alla satt 23 år. Håkan Juholt (S) må ha suttit kortast av S-partiledarna, men faktum är att det inte är helt ovanligt att partiledare sitter ett, två eller tre år. Fredrik Reinfeldt (M) är den nuvarande partiledare som innehaft sin post längst.

stapelgraf

Ett annat sätt att visa hur länge partiledare sitter på sin post är genom överlevnadsanalys, vilket kan illustreras i en så kallad Kaplan-Meier-graf. X-axeln visar tid, och y-axeln visas hur stor andel av alla partiledare som ”överlevt” – suttit kvar på sin post – så länge. Kurvan lutar brantast neråt fram till 11 år, varefter den planar ut något. Om Fredrik Reinfeldt sitter kvar några år till har han alltså möjlighet att bli riktigt långvarig.

survival

Partierna byter också partiledare allt oftare. Den tredje bilden visar den genomsnittliga andelen partier som byter partiledare varje år för varje decennium. Måttet är lägst på 1950-talet: 0,025. Det betyder att det bara var 2,5% chans att ett parti skulle byta partiledare under decenniet. Om mina data är korrekta (rätt mig gärna!) var det bara två partier som bytte partiledare under 1950-talet: Vänsterpartiet, som 1951 bytte från Sven Linderot till Hilding Hagberg, och Högerns riksorganisation, som 1950 bytte från Fritiof Domö till Jarl Hjalmarsson. Det nuvarande årtiondet är istället det mest turbulenta, med ett värde på 0,21. Det innebär att det så att säga är hela 21% chans att ett parti byter partiledare under ett år under 2010-talet! Det förklaras av att vi på bara tre år sett partiledarskiften i V, Mp (varje språkrörsbyte räknas som ett halvt partiledarbyte), C och S. Socialdemokraterna har ju som bekant också bytt partiledare två gånger.

overtime

När under mandatperioden byter man då partiledare? I bilden nedan visas samma mått som i tidigare bild – sannolikheten att ett parti byter partiledare under ett år – uppdelat på mandatperiodens olika år. År 0 är valåret, 1 året därpå osv. Eftersom mandatperioderna har varit olika långa har jag gjort om analysen för olika tidsperioder. Den första bilden är för perioden fram till 1970, då det oftast var fyra-åriga mandatperioder (med undantag för till exempel nyvalet 1958). Efter valet 1970 fram till valet 1994 var det treåriga mandatperioder, och sedan dess har det varit fyraåriga.

endyears

Det tydligaste mönstret återfinns för perioden från och med 1994. Det är där en mycket högre sannolikhet att det är ett partiledarbyte under året som direkt följer på ett val. Sannolikheten skjunker sedan för varje år som går under mandatperioden, vilket är rimligt givet att en ny partiledare rimligen vill ha tid att presentera sig för väljarkåren i god tid före valet. Det är snarast förvånande att samma mönster inte kan urskiljas för perioden före 1991.

En invändning mot den här grova kodningen är att det är viktigt att veta när under ett valår ett partiledarskifte äger rum – före eller efter valet? I de allra flesta fall då det är partiledarskifte under ett valår så sker skiftet efter valet. De enda undantagen på senare år (sedan 1964) är Lotta Nilsson Hedström och Matz Hammarström (Mp) som avgick före valet 2002.

Hur påverkas sannolikheten för partiledarskifte av ett dåligt valresultat? Det är ju rimligt att anta att sannolikheten för att en partiledare ska avgå är som störst efter att partiet gjort ett dåligt val. Jag har därför undersökt sannolikheten för partiledarbyte under mandatperioden beroende på om partiet gick framåt eller bakåt i det senaste valet.

endresult

Det är tydligt att sannolikheten för byte är mycket större om partiet gjort ett dåligt val. Året direkt efter ett dåligt val är det 17% chans att ett parti byter partiledare (vänster graf), jämfört med bara 7% om partiet ökat i valet. Den här analysen gäller bara partiledare som faktiskt ledde partiet under det senaste valet.

Får vi då se några partiledarskiften under 2013? Sannolikheten hålls alltså troligen nere av att det är året före ett val snarare än tidigt i mandatperioden. Men chansen finns – sedan 1994 har Folkpartiet bytt partiledare 1997, Centern 2001 och Sverigedemokraterna 2005, vilket innebär att det inträffat att partier bytt partiledare året innan ett valår i tre fall av 32 möjliga (4 år x åtta partier), vilket man kunde se i den tredje bilden. Det ger en chans på ca 9%.

Om man då utgår från att det är 9% chans att ett enskilt parti byter partiledare året före valåret, innebär det att sannolikheten för att vi INTE ska se ett partiledarbyte i minst ett parti är (1-0.09)^8 = 0.47. Chansen verkar alltså vara större, 53 %, att vi får se ett partiledarbyte i något parti än att vi inte får göra det! Men med så få fall att dra slutsatser utifrån är naturligtvis alla generaliseringar mycket osäkra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s