Inställning till jämställdhet bland invandrare

Personer som invandrar till Sverige kommer nästan alltid från mindre jämställda länder, eftersom Sverige enligt gängse mått är ett av de mest jämställda länderna i världen. I World Economic Forums Gender Gap Index 2015 räknades Sverige som det fjärde mest jämställda landet. Syrien, varifrån flest personer sökte asyl under 2015, kom på plats 143 av 145.

Indexet utgår från ett flertal ekonomiska indikatorer, men skillnaderna syns även i attitydundersökningar. I förra vågen av World Values Survey ställde man bland annat frågan om huruvida det var en essentiell del av demokrati att kvinnor har samma rättigheter som män. Man kunde svara på en skala från 1 till 10, där 10 betydde att kvinnor borde ha samma rättigheter.

I Sverige (2011) valde 81 procent alternativ 10. I Egypten (2012) var det 25 procent, och i Irak (2013) var det bara 18 procent. Samma mönster syns även i andra frågor: i Sverige tyckte till exempel bara 8 procent att män var bättre företagsledare än kvinnor. I Egypten var det istället 80 procent.

Det betyder inte att det inte finns jämställdhetsproblem i Sverige – de manliga cheferna är i verkligheten trots allt i förkrossande majoritet. Men problemen är av allt att döma ännu större på de flesta andra håll.

Men vad händer då med attityderna hos de som invandrar till Sverige? Jag har tidigare skrivit om motsvarande process, fast för inställning till korruption. Där verkar det som att kulturen i ursprungslandet fortsätter spela roll, men att det också sker en anpassning till det nya landets kultur och institutioner. Ungefär samma sak verkar hända med jämställdhetsattityder, enligt en studie publicerad 2014.

Sociologerna Antje Röder och Peter Mühlau undersökte jämställdhetsattityder hos invandrare i Europa, och barn till invandrade föräldrar. Invandrare var mer benägna än infödda att tycka att män skulle ha förtur till jobb och att kvinnor bör vara beredda att skära ner på lönearbete för familjens skull. Skillnaden mellan infödda och invandrare var också större ju mindre jämställda länder invandrarna kom ifrån. De mindre jämställda attityderna kunde inte förklaras av skillnader i ålder eller utbildning.

Samtidigt kunde forskarna också märka att invandrare som bott längre i det nya landet hade attityder som låg närmare den infödda befolkningens. Det verkar alltså ske en anpassning över tid. Barn till invandrare gick inte heller att särskilja i någon större utsträckning, särskilt om den ena föräldern var infödd. Anpassningen gick snabbare för kvinnor än för män.

Forskarnas slutsats var att anpassningsprocessen tog en generation, mer eller mindre. Det finns alltså ingen anledning att tro på att människor med härstamning i en viss region skulle vara mindre jämställda av naturen. Samtidigt är det rimligt att den som vuxit upp i ett mer traditionellt samhälle fortsätter att färgas av dessa värderingar längre fram i livet. Jag hoppas själv att jag inte skulle ändra min syn på jämställdhet om jag flyttade till Egypten. Attityder behöver dock inte nödvändigtvis omsättas i ottillåtna handlingar. I det tidigare inlägget om korruption visades som sagt att både kultur och regler spelade roll.

Att inse att många som invandrar antagligen har med sig attityder som är mindre jämställda än de hos den svenska befolkningen i stort behöver inte och får inte heller innebära att man blundar för unkna attityder och övergrepp hos infödda. Att kvinnor och män har samma rättigheter och ska behandlas med respekt är självklarheter som man kan kräva att alla ställer upp på, oavsett var man är född.

9 thoughts on “Inställning till jämställdhet bland invandrare

  1. Ja, min studie som Niclas länkar till ger delvis andra perspektiv. Barn till invandrare har signifikant mindre jämställda attityder om de härstammar från mer maskulina kulturer, vilket indikerar att anpassningen tar minst två generationer. Mer intressant är kanske att härkomst från mindre pragmatiska kulturer också predikterar mindre jämställda attityder, och den pragmatiska dimensionen är i flera fall större (effektstorleken) än maskuliniteten i härkomstlandet.

  2. Mycket intressant post. Jag ifrågasätter inte teorin men dess applicering på den senaste veckans händelse/debatt om övergrepp mot kvinnor. Har under samma tid läst Timothy H. Goldsmiths ”The Biological Roots of Human Nature” (1991). Enligt Goldsmith är (i) mänskligt våld starkt driven av manlig avundsjuka (s. 63-64); och (ii) våldtäktsmän kommer huvudsakligen från de lägre stratumen, samt lider av dåligt självförtroende (s. 65).

    Givet detta förefaller det rimligt att det sexuella våldet mot kvinnor som diskuterats senaste veckan utförts av män som invandrat eller är barn till invandrade föräldrar, men inte på grund av ärvt beteende utan därför att dem tillhör samhällets lägsta stratum.

    För att stärka denna hypotes, så har jag gjort vissa stickprov i SCB:s databas kring demografisk sammansättning; och ja, jag fann att till exempel en stark skevhet mot män från till exempel Afghanistan och Syren, men mindre rörande Somalier. Oavsett vilket, är det mest alarmerande den totala sammansättningen av män/pojkar och kvinnor/flickor för varje åldersgrupp oavsett etnisk bakgrund. År 2014 fann jag nämligen att det för VARJE åldersgrupp mellan 12 och 34 år fanns en signifikant övervikt mot män (http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/7955).

    Alltså: givet den påfallande demografiska skevheten mellan yngre män/pojkar och yngre kvinnor/flickor måste det konstateras att det föreligger en konkurrens om kvinnliga partners. Därav blir antagonism, våld och kriminalitet en naturlig följd när män försöker höja sin sociala status och finna partners.

    • Tack för din kommentar! Några korta kommentarer bara: Jag applicerar inte teorin på de senaste veckornas händelser. Och jag säger definitivt inte att man ärver beteendet, i alla fall inte i biologisk mening. Mina tankar handlar om uppväxt i en annan kultur, inte genetiska faktorer.

      /Anders

      • Ett litet förtydligande rörande ontologi. Jag, eller Goldsmith, menar egentligen inte heller att beteenden i sin helhet ärvs. Han betonar i stället adaption som en kompromiss mellan sociala förhållanden och biologiska drivkrafter. Ursäkta min otydlighet om jag antydde lagbundenhet (och determinism) borde i stället pratat om att dessa faktorer gjorde specifika utfall mer sannolika.

  3. Som jag påpekade i en (censurerad???) kommentar till texten om korruption: Man kan anta att invandrarna så småningom anpassar sig när de befinner sig i tydlig minoritet, men i dagens Sverige blir det allt lättare för dem att minimera kontakterna med majoritetssamhället och detta påverkar rimligen integration i fråga om värderingar på ett negativt sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s