Sluta kalla det ett värderingsval

Vi står inför ett värderingsval. Det vet vi, för det har bland annat Hans Dahlgren (S), Fredrik Federley (C) och Heléne Fritzon (S) sagt. Federley skriver om mord på journalister och ifrågasättande av grundläggande friheter. Fritzons främsta vallöfte är enligt egen utsago att ”stå upp för de demokratiska värderingarna.”

Det är ju bra. Jag har själv demokratiska värderingar. Representativ demokrati är det minst dåliga politiska system som någonsin har prövats.

Men det räcker inte som röstningsargument, det gör debatten inför valet sämre, och riskerar leda till att stödet för demokratin urholkas på sikt.

Folk gillar inte demokrati främst för att den är God och Fin, utan för att den levererar. Tiden efter andra världskriget ökade levnadsstandarden kraftigt i många västliga demokratier. Folk fick det bättre och bättre, när industri och handel blomstrade. Det var till stor del demokratins förtjänst. Det är svårt att få uthållig tillväxt i auktoritära system.

Levnadsstandarden har nu slutat att öka i samma takt, och har på vissa håll stagnerat, till exempel för de nedre inkomstskikten i USA, samtidigt som ojämlikheten ökar. Inte konstigt då att missnöjet med rådande system ökar. Man kan inte tro att folk ska sluta upp bakom demokratin om de inte känner att den hjälper dem.

EU är ett fredsprojekt, och därför värt att stötta, brukar det heta. Men det är också till väldigt stor del, mer än en tredjedel, om man ser till budgeten, ett projekt för jordbruksstöd. 2017 gick 7 miljarder till svenska bönder, och hela 79 miljarder kronor till deras franska kollegor. De franska bönderna fick dessutom ungefär dubbelt så mycket per mottagare.

Här finns det givetvis saker att diskutera, särskilt när den svenska EU-avgiften kan komma att höjas med 15 miljarder. Att göra EU-valet till ett värderingsval, en kamp mellan de onda och de goda, förhindrar då diskussion om de problem som faktiskt finns. Brexitkampanjen var populistisk, illa underbyggd och missvisande, men fångade upp ett folkligt missnöje som inte bör sopas under mattan.

I boken ”The People vs Democracy” karaktäriserar statsvetaren Yascha Mounk elitprojekt som EU som ”rättigheter utan demokrati,” i betydelsen att de är dåligt förankrade och ofta juridiskt drivna. Många av EU:s funktioner kommer från en gradvis expansion av EU:s kompetenser, uttolkade av EU-domstolan, snarare än beslut i EU-fördragen. Högerpopulisternas ”demokrati utan rättigheter” är en logisk motreaktion, där majoritetsstyret istället premieras, enligt Mounk. En önskan att ”take back control,” som Brexitkampanjens slogan löd.

För att den liberala demokratins majoritetsstyre kombinerat med skydd för minoriteter ska kunna överleva krävs ambitiösa reformer, enligt Mounk. Politiken får då inte heller abdikera från viktiga frågor. Alla medborgare i ett land ska behandlas lika och rasism motarbetas, men migrationspolitikens nivåer måste få vara föremål för demokratiska beslut, till exempel.

En måltavla i värderingsretoriken är den ungerska regeringen, och det med rätta. Demokratin urholkas, med ökande inskränkningar i press- och yttrandefrihet. Nyligen bedrevs också en en absurd och extremt populistisk kampanj mot finansmannen George Soros.

Men då ska inte våra partier göra samma sak, nämligen att hitta en syndabock att vara emot, istället för att gå fram med egna produktiva förslag. Det är att göra det för lätt för sig. Vill man rädda demokratin (och EU) är det bästa sättet att visa varför den är värd att behålla.

De senaste åren har vi sett att antipolitik – mot Trump, mot Sverigedemokraterna, snarare än för en egen reformagenda – inte fungerar. Om något har det lett till missnöje och polarisering. Jag kan inte se att det skulle gå bättre den här gången.

3 tankar om “Sluta kalla det ett värderingsval

  1. von Right skrev om det där, redan på 50-talet tror jag, om hur ”demokrati” och ”frihet” riskerar att bli till innehållslösa floskler, signalord kopplade till en känsla på samma sätt som ”blod unt boden”, och att detta leder till problem på sikt.
    Själv väntar jag på en ordentlig diskussion om vad demokrati verkligen är och var och när vi vill ha den och vart dess begränsningar ska finnas. Det borde ju finnas öppningar till detta i och med att det faktiskt skrivits böcker som Brennans ”Against democracy”, med Orbans och andras tal om ”Iliberal demokrati” och annat som de facto sker i vår omvärld.
    Men så länge folk ser ”demokrati” som ett spinnord, något man säger närmast som om det betydde ”kärlek” blir det ingen diskussion utan just de politikerfloskler som citeras i inlägget.

  2. ”En måltavla i värderingsretoriken är den ungerska regeringen, och det med rätta. Demokratin urholkas, med ökande inskränkningar i press- och yttrandefrihet. Nyligen bedrevs också en en absurd och extremt populistisk kampanj mot finansmannen George Soros.”

    I Sverige friades förtal utan motivering av nämndemän i form av politiker. Detta trots att det är fullkomligt uppenbart för alla vad som har skett. Se Jim Olsson fallet. Regeringen för samtal med internetjättar kring censur av kritik mot regeringens politik på internet. Detta på uppdrag av tidningar som själva är delar av etablissemanget. Vi har en regering som vill förbjuda ”rasistiska organisationer” Vilka ofta i själva verket är organisationer som vill värna om den egna nationens överlevnad och välmående. Borde inte det vara mångfaldens lovsång? Att alla folk har rätt till existens och att leva i enlighet med sina traditioner, sin kultur och sina värderingar. Utan att trängas undan eller påtvingas försämrade levnadsvillkor och försvinna i en smältdegel.

    Kritiken mot Ungern framförs ofta av personer som själva inskränker friheter på hemmaplan.

    Det som skaver mest när det gäller Ungern för det svenska etablissemanget är att den Ungerska regeringen faktiskt väljer att prioritera ungrare till skillnad från Sverige där människor från främmande länder får fördelar på bekostnad av den svenska urbefolkningen. Vilket kommer att leda till att den svenska ursprungsbefolkningen blir till en minoritet inom ett par decennier om inte en kursändring sker.

    Varför var kampanjen mot Soros så fel? Soros har genom åren försökt påverka östländer att anamma en mer västerländsk politik och t.ex. införa mångkultur. Att en enskild person skapar och sponsrar politiska krafter i så extremt stor utsträckning borde minst sagt var skäl nog för kritik. Särskilt när denna politiken innebär väldiga problem för nationen i fråga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s