Jo, Sverigedemokraternas väljare är faktiskt emot invandring

Om många väljare anser att invandring är en viktig fråga, tycker att invandringen borde minska, och röstar på ett parti vars viktigaste fråga är att minska invandringen, ligger det nära till hands att tänka att invandringsmotståndet är en viktig förklaring till partivalet.

En ny rapport och debattartikel från tankesmedjan Futurion menar dock annorlunda. Debattartikeln har fått rubriken ”Det är inte invandringen som får folk att rösta SD”, och i rapporten konstateras att ”det går att förstå stödet för Sverigedemokraterna som en effekt av framförallt en ökad arbetsmarknadsoro.”

Det är en häpnadsväckande slutsats.

Argumentet är att oro för globalisering och automatisering i arbetslivet leder till en otrygghet som tar sig uttryck i röster på populistiska partier – Sverigedemokraterna i det svenska fallet. Invandringsmotstånd är om något ett symptom på dessa underliggande och viktigare orsaker, menar man.

En snabb titt på data från SOM-undersökningarna (här data från 2015) visar hur ansträngd förklaringsmodellen är. I diagrammen visas andelen i grupper med olika oro för ”stor arbetslöshet” respektive ”ökat antal flyktingar” som uppger att de har SD som bästa parti.

I det vänstra diagrammet ser vi visserligen att de som är mest oroade för stor arbetslöshet också är något mer benägna att uppge att SD är deras bästa parti – 24%, jämfört med 17% för de som inte alls är oroade.

Men kontrasten mot det högra diagrammet är ändå total. 47% av dem som är mycket oroade för ökat antal flyktingar uppger att SD är bästa parti, och 0% av dem som inte alls är oroande har SD som bästa parti.

Vänder man på analysen kan man se att 80% av de som har SD som bästa parti är mycket oroade för ökat antal flyktingar, medan bara 46% är mycket oroade för stor arbetslöshet.

Faktum är att om man rangordnar de olika orosfrågorna i SOM-undersökningen som hänger ihop med stöd för SD efter sambandets styrka så kommer oron för ökad arbetslöshet först på sjunde plats. Rangordningen från starkast till svagast samband ser ut såhär, med korrelationskoefficienten – ett mått på sambandets styrka – inom parenteser:

1. Ökat antal flyktingar (0.45)
2. Försämrad välfärd (0.22)
3. Terrorism (0.14)
4. Religiösa motsättningar (0.13)
5. Utbredd korruption (0.13)
6. Organiserad brottslighet (0.12)
7. Stor arbetslöshet (0.10)
8. Ett nytt världskrig (0.05)
9. Ekonomisk kris (0.04)

Rapportförfattarna har en poäng i att den faktiska storleken på invandringen inte har ett entydigt samband med antiinvandringspartiers framgångar, varken i Sverige eller i världen. Man kan rösta på partier som är emot invandring även om migrationen till det egna landet är liten – kanske för att man vill behålla det så?

I Sverige förklaras SD:s tillväxt de senaste valen inte heller av att folket i genomsnitt blivit mer invandringskritiska (även om SOM-undersökningen 2016 registrerade en kraftig ökning), utan av att partiet blivit attraktivare bland dem som redan har flyktingkritiska attityder, vilket jag skrev om 2014. Förklaringen till det beror troligen på att invandringsfrågan kommit högre på dagordningen och på att SD bättrat på sin framtoning och organisation. Möjligtvis kan ekonomisk oro spela in här också, men det framstår för mig som en mindre viktig förklaring.

I vilket fall är det absurt att helt försöka bortförklara invandringens och invandringsmotståndets roll i Sverigedemokraternas framgångar, och dessutom nedlåtande mot väljarna. Ingen skriver artiklar som argumenterar för att Feministiskt Initiativs väljare egentligen inte alls är för feminism, eller att Miljöpartister egentligen inte alls bryr sig om miljön. Att prata över huvudet på stora väljargrupper riskerar bara på att spä på misstro och bitterhet. Jag trodde att diskussionen kommit längre.

”För att kunna bemöta populismen är det viktigt att förstå vad den beror på och varför den ökar” slår Futurion fast i sin rapport. Synd då att man gör sitt bästa för att runda den mest uppenbara och viktiga förklaringen till Sverigedemokraternas framgångar.